Som jag väntat... på beskedet från Försäkringskassan sedan jag blev  utförsäkrad i höstas. Besked om jag kommer att få 75 % ersättning  eftersom jag är utredd att vara arbetsför till 25 %. Idag kom brevet och  det var med lätt darrande händer som jag öppnade det. Man kan inte vara  säker, strax innan jul läste jag i lokalpressen om en kvinna som fått  cellgiftsbehandlingar och där Försäkringskassan ansåg att hon skulle  arbeta heltid trots att hon mådde så dåligt efter det hon gått igenom.
Jag är lyckligt lottad, för i brevet stod det att jag får tre fjärdedels  tidsbegränsad sjukersättning till och med juni 2011. Det är lite  märkligt att det är tidsbegränsad sjukersättning för den finns ju inte  längre med de nya reglerna. Men strunt samma, jag bryr mig inte om vad  man kallar det, det jag bryr mig om är att jag får min ersättning så  länge jag behöver den, så länge jag inte är arbetsför till 100 %.
Jag grät av lättnad när jag läste brevet och tårarna rinner när jag  skriver nu också. Jag tror att det bara är den som varit där själv som  kan förstå hur det känns. Att inte ha hälsan att kunna jobba 100 %  längre, hur gärna man än skulle vilja det. Att gång på gång vara  utlämnad till hur andra människor bedömer min kraft och arbetsförmåga.  Att behöva vänta på besked. Att inte veta om eller när jag får pengarna.
Nu kan jag känna mig trygg med detta till och med juni i sommar. Vad som  händer sedan, det vet jag inte. Det är en press att vara  långtidssjukskriven i sig. Pressen har inte minskat med de nya reglerna,  mera ökat upplever jag det som. Just min diagnos blir knappast bättre  under press, tyvärr. Men jag kan inte ändra reglerna, jag får acceptera  att det är som det är. 
Nu tänker jag unna mig att släppa tankarna på min ekonomi den närmsta  tiden och fokusera på allt som ger mig energi, hälsa och glädje. Just nu  känns det så otroligt skönt, en sådan lättnad! Nu kommer jag att få mer  kraft att lägga på mitt företag Skrivklådan och det ser jag verkligen,  verkligen fram mot. Det är min stig mot friheten! 
 

Det var verkligen goda nyheter. Grattis! Att gratulera en person som är sjuk känns ju konstigt, men du förstår hur jag menar! Nu kan du pusta ut ett tag i alla fall.
SvaraRaderaSjälv väntar jag med fasa på mitt brev från FK om ny utvärdering....
En ros till dig ---<--{(
GRATTIS! Verkligen fint!
SvaraRaderaJag vet precis hur det känns eftersom jag befinner mig i en liknande situation själv. Man vet aldrig - det har du helt rätt i. Jag har hört så mycket berättas om de mest otroliga beslut som fattats. Man förstår inte alls på vilka grunder och så verkar det skilja så mycket från person till person, ort till ort, läkare till läkare osv.
Ha tillit till framtiden Anna-Karin!
Kram
Pia
Gläds med dig Anna-Karin! :D
SvaraRaderaJag hoppas att allt blir så som det är menat att det ska bli.
Varma kvällshälsningar!
Hej igen!
SvaraRaderaGlad för din skull. Förstår att du kan pusta ut ett tag. Funderar som bäst på om jag orkar med fler utvärderingar, granskningar och att vända ut och in på mig själv. Skulle behöva stänga om mig själv för att få frid och få börja läka någon gång. Hur funderar du kring det här?
Kram Annika