Visitkort till Skrivklådan

Igår beställde jag visitkort till mitt nystartade företag Skrivklådan. Så mycket som hänt sedan jag började blogga! För två år sedan visste jag inte att det fanns något som hette Passagen. När jag bloggat där ungefär ett halvår, en sommardag minns jag, när jag kände mig frustrerad över att inte ha ett jobb med den kraft jag hade då, bestämde jag mig för att beställa visitkort. Som en symbolhandling för att en dag skulle jag vara i arbete igen.

Jag kom på att jag kunde skriva "Bloggare" under Maskroskvinnan och sedan andra kontaktuppgifter. Även om jag inte hade ett jobb som gav mig en inkomst, så kände jag att min blogg gav mig så mycket som påminde om att ha ett jobb. Jag lärde mig nya saker. Det fick mig att känna glädje. Jag fick kontakt med andra människor, vi delade tankar, vi skrattade tillsammans, bloggandet kändes som något meningsfullt för mig. Precis som det hade känts att ha ett jobb.

Visitkortet för bloggaren Maskroskvinnan tänkte jag strö ut lite överallt, kanske lägga några på biblioteket, dela ut det till vänner och bekanta. Som en rolig grej mest, som en träning inför mitt jobbsökande som jag fortfarande hoppades på.

Sedan gick det som det gick. Livet överraskade mig. Personen jag mötte på väg till Arbetsförmedlingen som sedan gav mig en praktikplats fick det där första visitkortet som jag beställt. Sedan fick min handläggare på Arbetsförmedlingen och handläggaren på Försäkringskassan var sitt visitkort. Där började allt rulla på. Två veckor senare hade jag en praktikplats och var igång med arbete. Jag fick nya visitkort med mitt namn på från företaget jag praktiserade hos.

Jag praktiserade där i ungefär ett år. Det blev ingen anställning eftersom man inte kunde garantera mig tillräckligt med arbete under hela året. Men där fanns ändå jobb för mig. Då bestämde jag mig för att ta tag i min minst 15 år gamla dröm att starta eget som frilansjournalist. I höstas kom mitt företag Skrivklådan igång på riktigt.

Igår beställde jag visitkort där det står Skrivklådan, Anna-Karin Mattsson, skribent/frilansjournalist och kontaktuppgifter.

Aldrig kunde jag trott det här för två år sedan! Drömma om det kunde jag, men att det skulle bli verklighet... ja, ibland överraskar livet mig på alla möjliga sätt. Den här gången på ett härligt positivt sätt. Jag känner inuti mig att jag har gjort det som är bra för mig själv. Jag känner mig förväntansfull och drömmer drömmar om vad jag så småningom kommer att skriva om. Jag känner som att jag har hittat hem när det gäller arbetet. Med många små steg tror jag att det här kommer att bli riktigt bra.