Hängmattan

Vår gamla hängmatta är sönder. Vi har så länge jag kan minnas haft en hängmatta i vår skogslönn i trädgården. Ibland har det nästan varit slagsmål om vem som skulle vara i hängmattan. Det har ibland varit en kö av små ungar till vår hängmatta. Men för det allra mesta har det gått fridfullt till i och runt omkring hängmattan.

Någon gång har någon fått sig en smäll i huvudet av träribban när någon gungat alltför häftigt i hängmattan. Någon gång, nej, inte någon gång.. flera gånger har någon ramlat ur hängmattan och landat på rumpan eller ryggen i det gröna gräset.

Många gånger har fåglarna bajsat i hängmattan. Sedan har sällan någon velat ligga i hängmattan förrän jag tvättat den ren igen.

Ibland har jag legat i hängmattan. Jag har tagit med mig en kudde, en filt och en bok. Ställt en stol bredvid så att jag har kunnat ta fart med hjälp av den. Eller lägga boken där ibland. Fast det har för det allra mesta slutat med att jag lagt boken åt sidan och i stället lyft blicken uppåt, mot den ljusblå sommarhimlen som skymtat fram mellan de gröna lönnbladen. Lyssnat på vinden som susat i trädet. Fantiserat, låtit sommaren sekund för sekund långsamt passera medan jag gungat mig till ro i hängmattan.

Vår förra hängmatta är sönder. Den gick sönder när tre tonåringar la sig i den. När jag sa till dem att "Så många kan man ju inte vara i en hängmatta", svarade de: "Men vi har ju alltid kunnat vara tre i den förut?" "Ja" sa jag, "men det var innan ni började växa så mycket allesammans,"

Idag köpte jag en ny hängmatta. Den är randig i blått och vitt. Skogslönnen utanför mitt fönster ser så tom ut när där inte är någon hängmatta. Det blir liksom inte sommar på riktigt om inte den är där. Den gamla hängmattan ska förpassas till soptunnan och den nya ska hängas upp.

Välkommen sköna sommar! Vad jag ska gunga den här sommaren!