torsdag 17 november 2011

Konsten att säga nej




Det är så mycket jag vill göra. Jag har alltid varit sådan att jag vill mycket. Det är väl också urtypen för den människa som en dag springer in i väggen; den som vill mycket hela tiden. Man kan inte brinna ut om man inte först har brunnit för något, sägs det.

Och jag håller på likadant fortfarande, där inne i mig själv. Jag vill göra fint till advent. Skriva på böckerna som jag håller på att skriva, göra färdigt dem. Jobba med Skrivklådan. Lära mig nya saker. Skaffa mig en liten toypudel. Åka på små utflykter. Strosa i affärer på stan. Sitta på fik och studera människor. Bjuda hem folk. Träffa människor som jag älskar. Blogga. Ha kul i Facebook. Gå på bio. Lyssna på musik. Ja, som sagt. Det är så mycket jag vill med mitt liv.

Så skönt det är mitt i allt jag vill, att för mig själv tänka tanken; jag har gott om tid. Tid är det enda jag egentligen har. Jag hinner. Om jag sedan inte hinner det jag vill, så strunt samma. Det kommer nya chanser, nya möjligheter hela tiden.

Det senaste dygnet har jag sagt nej till två saker som skulle tagit en del tid att utföra. Att säga nej till någon/något, betyder att jag säger ja till något/någon annan. För det allra mesta ja till mig själv och allt jag vill.

Tänk att det skulle ta flera decennier innan jag lärde mig konsten att säga nej. Och ja till mig själv.

Kan du konsten att säga nej?

10 kommentarer:

  1. Att säga nej är verkligen en svår konst! Jag jobbar fortfarande (efter 47 år) med att försöka lära mig det. Att se det som att nej innebär ja till något annat var ett otroligt bra tips. Tack, det ska jag tänka på i framtiden!

    SvaraRadera
  2. Nja, på jobbet är det ju svårt att säga Nej, men annars har jag lärt mig att jag är tvungen att ta hänsyn till mig själv och få den vila jag behöver. Dock, kan jag ibland sakna den här aktivitetslusten som finns hos dig - jag blir för passiv ibland och det är inte bra heller.

    SvaraRadera
  3. Han sa: ja, hon nej.
    Sedan var grälet igång.
    Nu står ord mot ord.

    Jag har inte tid till något,varken
    till ja eller nej. Kram :) Kalle.

    SvaraRadera
  4. Mycket bra och inspirerande skrivet Anna-Karin, det här var lite märkligt för jag täckte skriva ett liknande inlägg på min blogg igår men jag hann inte. Jag vill också göra så där mycket som du...

    Jag vill göra så mycket så min lista får inte plats att skriva. Så jag tänkte att jag skulle göra tvärtom, skriva upp vad jag inte vill göra. Tex så skulle jag inte vilja bygga en båt :) Fy så tråkigt.

    Det som skiljer oss är att jag just nu inte har något tid, ja jag hinner knappt äta numer men det blir väl bättre.

    Trevlig dag på dig och tack för dina inspirerande texter på din blogg, det är så roligt att hinna med att läsa dem.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Helena: Det är en konst att kunna säga nej, särskilt att göra det på ett tydligt och ett bra sätt för både sig själv och andra.

    Jag tror att man kanske får öva sig i den konsten hela livet. :)

    Kram!

    SvaraRadera
  6. SoF: Härligt! :)

    Visst är det gott att känna att man säger ja till sig själv också ibland! :)

    Kram!

    SvaraRadera
  7. Cathrin: Jag tycker att det är enklare att säga nej nu när jag är min egen chef än när jag var anställd. Men det kanske har med övning och min erfarenhet från livet som utmattad att göra, jag vet inte.

    Jag har fortfarande mer lust att göra saker än jag har energi på riktigt. Så jag går på mina nitar ibland och det kallar jag för bakslag. Men när jag hamnade i depression försvann lusten att göra något som helst för mig. Det kändes hemskt. Fast egentligen kändes det inte ens hemskt, för när jag var deprimerad försvann alla känslorna, det som var kvar var en enda stor tomhet inuti mig.

    Så visst är jag glad och tacksam idag att jag kan känna att jag har lust att göra saker. Även om jag inte alltid orkar fullföja lusten. :)

    Kram!

    SvaraRadera
  8. Kalle: Har du varken tid till ja eller nej? Det låter oroväckande, ta nu väl hand om dig, Kalle. :)

    Kram!

    SvaraRadera
  9. Carola: Vi är lika i mycket, du och jag. Det vet jag att vi båda tycker. Jo, jag vill så mycket, jag också. Det är väl både bra och ibland inte lika bra, tänker jag. ;)

    Ha, ha.. en lista över vad man inte vill göra som kontrast till listan över vad man vill göra.. nu fick jag lust att göra en sån lista, ju.. ;) :))))

    Bygga en båt.. näää.. usch, det kan jag vara utan. Möjligtvis en barkbåt i så fall, till våren och låta den flyta ut i en liten porlande bäck bland vitsipporna. ;) :)))

    Jag minns hur det var att ha en liten på armen eller att mata och att knappt hinna äta själv, jag önskar att du kan få lite avlastning ibland, verkligen. Det är viktigt för att du ska orka, så ta väl hand om dig, Carola. Kanske jag kan passa Amanda när vi tar en fika ihop så du kan känna att du får vila dig lite? :)

    Kram!

    SvaraRadera