lördag 28 april 2012

Picknick i stadsparken med Mimmi




Idag åkte jag till den vackra stadsparken i Jönköping med Mimmi för allra första gången. Det blir på något konstigt sätt som när man hade ett litet barn att ha med sig en hundvalp. Alla utflykter jag gör är ju för Mimmi den allra första utflykten i hennes liv till just det stället.

Jag upptäcker världen och våren inte bara genom mina egna ögon, utan också genom Mimmis ögon och kanske också genom Mimmis nos. För att inte tala om Mimmis mun som jag hela tiden får ha koll på vad som åker in där. Små stenar och kastanjer går väl an. Men glasbitar och vassa plåtbitar är till exempel mindre roliga när de ligger slängda i naturen hur som helst.

Stadsparken tyckte Mimmi var ett mycket bra utflyktsmål. Fullt med människor, barn, dofter, en söt liten hanhund (som tack och lov var inne i en tom fårhage med sin matte och husse), ovanliga djur (för Mimmi), vatten och fåglar. Det var nosen i backen mest hela tiden när vi gick genom stadsparken.




Visst ser jag lite trött ut på bilden jämfört med för ett år sedan, det ser jag själv att jag gör. Fast inte är det konstigt, tänker jag, om jag är lite mera sliten än vanligt just nu. Det har verkligen varit ett tufft år i mitt liv. Fast jag kan ju skratta fortfarande i alla fall. Så jag kommer igen.

Och jag håller världens gosigaste lilla hundvalp i min famn. Får riktiga lyckokickar av att hålla henne i mina armar. Och jag hoppas att hon känner det likadant. Jag älskar min lilla hundvalp Mimmi så mycket redan.

Det är en stor konst att lyckas fånga Mimmis ögon och ansikte i en bild. För Mimmi är nästan alltid i rörelse ute i naturen och har för det allra mesta nosen i backen just nu. Så många spännande dofter hon  måste känna som jag själv inte alls känner, tänker jag.




Här sitter Mimmi i alla fall stilla en liten stund så att jag hinner ta en bild där man kan se hennes ögon i den svarta, krulliga pälsen. Det är snart dags att klippa henne igen.




Mimmi studerar getterna i Stadsparken. Hon stod nästan helt still och tittade på dem. Tyst. Iakttagande.




Jo, minsann. Här tittar Mimmi upp på mig för en gångs skull. När vi promenerar och jag kommer på efterkälken så vänder hon sig om och tittar på mig ibland. Hon har väl svårt att förstå att jag just nu inte alltid orkar hålla samma tempo som vad hon själv gör. Det är tungt i uppförsbackarna för mig. Jag har besvär med förkylningsastman nu igen efter en envis förkylning.




I fågeldammen i Jönköpings Stadspark var det inte många fåglar idag. Där var några gäss, mest fiskmåsar och så några gräsänder.

Det finns ett sevärt fågelmuseum i Jönköpings stadspark för den som är intresserad. Där kan man lära sig mycket om man är intresserad av fåglar.



 

Det blev så mycket vandrande och så mycket spännande för Mimmi i stadsparken att till sist hängde den långa rosa tungan ut ur munnen på henne.

Medan jag såg småbarnsföräldrar runt omkring placera sina små barn och bebisar mitt bland alla vitsipporna på marken, försökte jag själv placera min lilla hundvalp bland alla de underbara vita vårblommorna som täckte marken för att föreviga henne i en bild.

Jag vet inte vem som hade störst problem att få den där bra bilden man vill ha med sig hem; jag själv med min hundvalp eller småbarnsföräldrarna med sina små ungar. Kanske hade vi det nästan likadant just i den stunden?




Hönsgården, eller påfågelsburen är ny för i år i stadsparken. Det var rejäla tuppar och höns där och fyra stora påfåglar. Jag höll Mimmi i famnen och hon tittade länge på vad det nu i hela friden kunde vara för konstiga väsen som höll till där inne i buren.




Visst är det härligt att det äntligen är riktig vår nu! Att kunna göra små utflykter i det gröna. Med eller utan hundvalp. Att björkarna håller på att bli ljusgröna, att marken täcks av blommor och grönt, att kunna gå med lättare skor och tunnare jackor, utan mössa och vantar.

Idag var det 15 plusgrader när vi åkte iväg till stadsparken. Det kommer garanterat att bli fler utflykter tillsammans med Mimmi. Vi hade med oss en liten picknickkorg. Det var så gott med fika ute i det gröna. Mimmi fick lite hundmat och vatten.

Nu hemma i huset igen ligger Mimmi helt utslängd och sover i hundbädden. Man blir trött av alla de nya intrycken när man är en liten hundvalp. Och faktiskt när man är ganska nybliven som matte också. Fast vaken håller jag mig fortfarande i alla fall.

14 kommentarer:

  1. Reportage av Anne-Karin Mattiasson. Miraklet vid Odensjön!

    En upplevelse av häpnadsväckelse slag fick i går afton det
    lilla trosällskapet ”Budskapet” uppleva när de samlats till
    möte vid den urgamla anrika ritual-och-offerplatsen Stora
    Högen vid Odensjön här i idylliska Sjönköping.

    I denna natursköna stilla rastplats inramad av vackra gamla
    träd i siluett mot det krusiga skymningsskimrande sjövattnet,
    i förtrollande nästan magiska stämningsfyllda miljö, avsjöngs
    psalmen ”I fädrens spår mot framtids segrar” till flertal horn.

    Då inträffar det omöjliga! En man kommer gående på vattnet
    med lugna jämna steg, hållande en upptill böjd vandringsstav
    i handen. Iklädd blå snickarställ, skor och svart och vit- rutig
    skjorta. Han stannar och vänder sig mot det bänkade folket
    vid Stora Högen, bugar sig, gör ett enkelt tecken med handen,
    går vidare sin, ja, sjöväg och försvinner bortom buskagen.

    Synd att den turistattraktionen försvann från bygden tänker
    jag, men vill inte skingra den gudomliga bejublingen bland
    den saliga kretsen med att nämna att det bara var Kalle från
    Tallebacken som spikat styltor under sandalerna och lätt
    kunde promenera på sjöbottnen, ity man redan startat en
    välgivande ymnig kollektinsamling.
    För personintervjuer klicka här ¤ ¤ ¤ …. och här ¤ ¤ ¤ ¤ ¤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte lätt när Kalle är ute på styltor inte.. ;) Vilken härlig fantasi du har, Kalle. :)

      Kram!

      Radera
  2. Hon är så fin din lilla Mimmi. Hon riktigt sprudlar av liv av allt nytt som kommer in i hennes liv!
    Jag kan tänka mig att Mimmi är en riktig medicin för dig...våra husdjur hjälper oss otroligt mycket när vi går igenom svåra faser i livet!

    Kram
    MariLou

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mimmi är rena rama medicinen för mig. Hon väger 3,2 kg nu, blir troligen inte så mycket större. Hon kommer att vara som en liten bebis för mig hela sitt liv. Fast samtidigt både så klok och läraktig. En fin vän att ha med sig i livet. Kanske den bästa och trognaste av dem alla.

      Kram!

      Radera
  3. Ja, lyckokickarna är nog ömsesidiga för dig och din hund. Hoppas ni får göra många trevliga utflyktspromenader tillsammans. Massor med nyttig motion blir det ju också när man har hund. Själv har jag ingen hund nu på ålderns höst, så kameran får istället vara min promenadvän. Huvudsaken är ju vi får motion och mår bra. Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Carl! Så roligt att du dök upp här med en kommentar till mig, det var länge sedan känns det som! Du har så rätt, det blir både motion och roliga utflykter med Mimmi nu. Både nytta och nöje.

      Så du har haft hund, vad var det för ras som du hade? Tur att du kan ha kameran som promenadvän nu, det är också en bra promenadvän.

      Kram och allt gott till dig!

      Radera
  4. Å så fina bilder du har fått in i din blogg, och det är roligt att se dig med ibland. Har du rakt hår nu ? Har för mig att du hade lite krulligt. Roligt att läsa om din glädje över Mimmi, ja det blir ju som ett litet barn :)
    kram från Carola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Carola! Jag tycker själv att det är roligt när här är personliga bilder i min blogg, fast jag är nog en skrivare i första hand. Här kommer att dyka upp bilder lite då och då, när man minst anar det. ;)

      Jag har tappat en del hår sedan mamma dött. Troligen p g a stressen. Håret mår helt enkelt sämre nu än förut. Fast det rättar till sig igen, det vet jag. Det stämmer att jag har självlockigt hår, fast just den här dagen var det rakare än det brukar vara, jag vet inte varför. Som sagt, håret påverkas negativt av stress, det kan man verkligen både märka och se.

      Kram!

      Radera
  5. Hon är jättesöt!

    kikar in för att önska dig en trevlig och skön ! Maj!


    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mimmi är en riktigt söt liten hundvalp.

      Tack för att du kikade in här. Jag önskar dig också en riktigt skön maj!

      Kram!

      Radera
  6. Här har vi ju Mimmi på utflykt. Det är svårt att få bra bilder av djur, tycker jag, men det syns att hon har vuxit och att hon är söt. Jag vet inte om jag kan se att du ser trött ut på bilden, men jag förstår om du känner det så själv. Hoppas nu det kommer en period med lugn och ro för dig! Kram C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen inte lätt att ta bra bilder på djur, särskilt inte på hundvalpar. Mimmi är sällan stilla särskilt länge. Mer än när hon sover.

      Jag är väldigt trött inuti mig just nu. Fast det syns inte alltid utanpå att man är det.

      En period med lugn och ro är precis det jag behöver just nu. Jag försöker att ordna det så för mig så mycket som jag kan. Och att plocka in positiva saker i mitt liv så mycket som möjligt. Varje dag. Det är det bästa sättet att återhämta sig på.

      Tack för omtanken du visar mig. :)

      Kram

      Radera
  7. oh vilka härliga bilder!!! :*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Ninja! Det var en härlig dag, därför blev det härliga bilder, tror jag. :)

      Kram!

      Radera