onsdag 30 maj 2012

Stark ekonomi och barnfattigdom?

I nyheterna på nätet såg jag igår en länk med grafik över barnfattigdomen i Sverige jämfört med andra länder. Idag läser jag i nyheterna att svensk ekonomi är stark. Det känns som ett hån mot de fattiga barnen i Sverige, mot de människor som utförsäkras, mot de sjuka som pressas av Försäkringskassan och mot andra svaga grupper som får allt mindre medan andra får allt mer.

Den nya grafiken i den första länken visar den existerande barnfattigdomen i Sverige år 2012.

Hur i hela friden kan vi svenskar acceptera detta? Det handlar om barn.

Vi kan skänka pengar och sitta framför TV:n och se faddergalor. Det är bra.

Fast hur kommer det sig att vi har så lätt att blunda för den barnfattigdom som finns här så nära oss, i Sverige?

Skäms, makthavare, säger jag. Ni har makten att förändra. Gör något.

Alla barn är alla vuxnas ansvar. Sverige är ett rikt land och har råd att ta hand om barnen. Att inte göra det, blir kostsamt på längre sikt för samhället.

Sprid gärna länkarna vidare. 


Ännu en länk om barnfattigdomen: Unicefs rapport där Sverige hamnar på 22:a plats

4 kommentarer:

  1. hej, jag hittade in till dig också. Jag har läst lite och förstår att du kämpar med utmattning precis som jag. Jag ska ta mig tid och läsa lite mer, det kan hjälpa väldigt mycket att få ta del av andras väg .... Det går upp och det går ned, just nu tycker jag det mest står still..... Men min blogg är min räddning många gånger. Att få skriva av sig... oj vad den hjälper och sedan får tänka lite runt det jag skriver genom andras kommentarer. Hur bra som helst. Jag återkommer. .. och på tal om ditt inlägg. Så håller jag med fullständigt... skämmes, vi borde ta hand om våra barn i sverige först innan vi gör något annat. kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen hit, Marie-Louise, fint att vi hittade till varandra i cyberrymden, tycker jag. Ja, det stämmer, jag körde mig själv i väggen för tretton år sedan och det har varit en lång resa dit där jag är idag. En guppig resa som fortsätter att guppa ganska mycket just nu.

      Skrivandet har betytt så mycket också för mig. Det blev en vändpunkt när jag började blogga. Livet kändes plötsligt roligt igen.

      Kram och allt gott till dig!

      Radera
  2. Visst är det skamligt Anna-Karin, men Sverige har trotts allt en relativ god medelplacering, långt före USA och Danmark. Frankrike och Finland förvånar mig.
    Kanske är det så att levnadsstandarden i Sverige har blivit så hög att allt fler omöjligt kan leva upp till den! Förr emigrerade folk på grund av fattigdom, nu p.g.a. rikedom. Ja du arma värld. Bättre skolning hjälper det?
    Lite Tallebackafundering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om du har lyssnat på länken, Kalle. I den säger man från Unicef att det som gör att Sverige hamnar så långt ner i jämförelsen är att de barn som lever i de fattigaste familjerna av dem alla i Sverige, inte fångas upp på samma sätt som i många andra länder. Utan de här fattiga barnen faller därför mycket snabbt och mycket hårt i vårt samhälle.

      Det är en utslagning av barn som helt oskyldigt fötts in i ett liv med troligen mycket stora problem. De här barnen får kanske aldrig en chans i sitt liv. De föds på botten och blir kvar på "botten".

      Vi har råd i Sverige att ta hand om de här barnen, anser jag. Att stötta familjerna på olika sätt. Att se och lyfta barnen.

      Levnadsstandarden i Sverige är hög för vissa människor. Och inte alls hög för andra. Det som händer i Sverige är att klyftorna mellan de här grupperna av människor växer alltmer. Det är en skrämmande utveckling för ett samhälle anser jag. Ökade klyftor leder till konflikter, kriminalitet, hat och bitterhet.

      Jag vill se minskade klyftor mellan människorna i Sverige. Och i världen.

      Kram

      Radera