torsdag 24 maj 2012

Lönnen och linden vid mammas grav


Det är så märkligt med den där lönnen precis bakom korset på mammas grav.

Jag slutar inte att förundras över den.

Tänk ... att den skulle dyka upp precis där?

Nästan som att min mamma hade planterat den i förväg.

Jag undrar hur länge den får stå kvar där.

Blommorna var så torra i krukan när jag kom till kyrkogården. Inte konstigt i 25 graders värme och solsken.

Nu till Mors Dag tänker jag plantera pelargoner på mammas grav. Det känns märkligt att för första gången i sitt liv inte ha en mamma att fira på Mors Dag, så som jag gjort förut i hela mitt liv, vartenda år.

Jag är glad att jag har en grav att gå till. Där pratar jag med mamma en stund. Blundar och känner som att vi är nära varandra ett tag. Jag lyssnar efter hennes röst. Fast än har jag inte hört något från henne. Mer än lönnen då, kanske. Vem vet ...

När jag lämnar graven viskar jag "Vi ses, mamma". För jag kan inte tänka mig att vi aldrig mer kommer att se in i varandras ögon igen, hon och jag.

Det stora trädet mamma vilar under är nu en blommande lind.

Vackrare kan det inte vara.

Tack ...






4 kommentarer:

  1. Så vacker plats din mamma vilar på!
    Jag brukar kalla min samtal till Rickard vid hans plats att det är envägskommunikation. Jag pratar och han lyssnar...

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en mycket vacker plats som min mamma vilar på. Vackrare kunde det inte vara, jag är så tacksam för det.

      Tack för dina fina ord om envägskommunikation. Så ska jag tänka mig det, det hjälper i min sorg, ensamhet, saknad och smärta känner jag.

      Du är en fin vän att ha här i cyberrymden, du är guld värd och det vet du att jag tycker.

      Allt gott och kram!

      Radera
  2. Det blir nog bäst och säkrast att du ser till att få FRID-lyst den lilla lönnen.
    Anna-Karin, har du tänkt på att du kan söka arbete som Kyrkogårdschef där borta vid träden och backsipporna. Det var väl en bra idé.
    Önskar dig en fin Pingst och Morsdag, Kalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får bli med lönnen som det blir, tänker jag. Troligen är den borta en dag. Fast jag har förevigat den på kort och i ord nu. Det räcker för mig. Ibland får man bara uppleva och låta saker vara, ske det som sker.

      Faktum är att jag under den tiden som man utredde min arbetsförmåga, fick göra praktik i Svenska Kyrkan. Då hade jag kontakter där och hade jobbat där ideellt under två år. Så under två dagar praktiserade jag som kyrkvaktmästare. Jag rensade ogräs längs med kyrkogårdsmuren bland annat.

      En härlig pingst önskar jag tillbaka till dig, Kalle!

      Kram!

      Radera