För varje andetag
går solen ned.
Vinden mojnar,
löven stannar
sin dans.
En ängel strök
min kind så lätt.
Jag tror det var
en sommarnatt.
Så lätt, så varm
den var den hand.
Den strök min kind.
Och din.
Fast jag trodde
den var en vind.
(Anna-Karin)
#Blogg100 - Dag 85
Vacker stillsam sommarpsalm av Anna-Karin
SvaraRaderaSå gick en dag ifrån vår tid och kommer icke mer…
Men Kalle i Tallebacken kommer åter.
Tack, Kalle. :)
RaderaKram