tisdag 3 juni 2014

Tänk om alla är barn

Jag lyssnade på författaren Neil Gaiman i senaste Babel. Han är aktuell med en bok som har den vackra titeln "Oceanen vid vägens slut".

Neil Gaiman talade om att han egentligen inte tror att det finns några vuxna på riktigt.

I stället tror han att vi allihop fortfarande är barn.

Fast går omkring med en mask förklädda till vuxna.

Att vi innerst inne fortfarande känner oss som en 12-åring. Även om vi svarar 42 eller 62 när någon frågar hur gamla vi är.

Det var en vacker och vis tanke tycker jag.

Själv så är jag helt säkert högst tolv år.

Hur gammal känner du dig inuti?



Lästips: "Alla minns mig som ett barn som satt under ett bord med en bok" (Dagens Nyheter)



#Blogg100 - Dag 96

10 kommentarer:

  1. Håller helt med författaren att det är masker som vi sätter upp framför oss. Visst mognar vi och får erfarenheter men ändå där bakom finns det busiga barnet. Vi älskar att dagdrömma och spralla när vi får chansen. Hur gammal jag är? Kan inte svara på det, men livet är störtskönt roligt att leva. Ha en bra dag/ kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hur gamla är vi egentligen? Jag föreställer mig att vi är barn med olika lång erfarenhet av livet.

      Härligt att ditt liv känns störtskönt roligt att leva, Spanaren, jag gläds med dig!

      Kram

      Radera
  2. Mitt inlägg i går visar väl 8, 9 år typ. 😊

    SvaraRadera
  3. Ja det var en bra synvinkel på oss :)
    Kan vandra mellan olika åldrarna ibland..
    Det mesta känns så lätt att vara o göra när mitt lekfulla barnasinne får vara med ..
    Livet är toppenkul o ibland går det rentav som på hjul <3.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säkert är att vi vandrar mellan våra olika åldrar som människor. Som årsringarna i ett träd.

      Allt gott!

      Radera
  4. Om masken faller så är jag nog en drömmande tonåring.
    Men jag tror att vi ska försöka leva med den ålder vi befinner oss i.
    Livet blir inte så komplicerat om vi accepterar det här och nu.
    Fast drömmar kan vi ju unna oss.
    Ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker att man kan alltid kontakta barnet inom sig fast man behöver också sina erfarenheter genom livet för att kunna fungera i olika sammanhang.

      Ofta finns det djupt äkta i oss som människor redan när vi föds, våra äkta personligheter. :)

      Kram till dig, Viola!

      Radera
  5. Minns du den här versen jag skrev till dig för något år sedan?

    Godhetens ursprung
    att se det lilla barnet
    i gamla folket.

    Men när kroppen den förrädaren till slut blir förbrukad
    då sticker vi på annat håll! Själv är jag gammal som 17.
    Ha ha, så du är bara barnet Anna-Karin ;) ((Kram)) . Kalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gammal som 17, det låter som en bra tid att leva i, tycker jag. ; ):)

      Kram och tack, Kalle, för de fina korten du skickat till mig. Jag blev både glad och överraskad för dem.

      Radera