Medicinsk yoga efter zumban

I somras tränade jag zumba ett antal gånger för första gången i mitt liv. Det gjorde mig glad och jag var i en grupp med härliga, glada människor.

Jag fortsatte några gånger med zumban in på höstträningen. Kände ganska snabbt att tempot var högre nu än tidigare. Jag fick mer besvär än vanligt från min skada i nacken. Det kändes trist. Trist att ibland inse att man får avstå från saker som gör att man blir glad på grund av en skada eller sjukdom.

Efter att jag funderat bestämde jag mig för att byta ut zumban mot medicinsk yoga. Yogan har hjälpt mig genom åren att känna mindre smärta och att bli starkare både fysiskt och psykiskt och också mer kreativ.

Jag tränar yoga till och från själv hemma. Nu längtade jag efter att yoga tillsammans med andra. Och att kanske också lära mig nya saker i yogans värld.

Redan efter det första passet kände jag så stor effekt både fysiskt och psykiskt att jag själv blev förvånad. En skön känsla i hela mig. Det gav mig hopp. För jag minns när jag tränade yoga första gången i mitt liv. Att det tog nästan ett helt år innan min kropp kunde hitta till det lugna, läkande tillståndet i min själ.

Passet avslutades med en härlig meditation på mantrat Sa Ta Na Ma. Vad allt jag upplevde under denna meditation klarar jag inte att sätta ord på här i min blogg. Så många känslor. Lust att dansa, känslan av att sväva fritt och lätt som när jag var en liten flicka och dansade. Lugn. Tårar. Skratt. Kärlek. Allt jag kände lät jag stilla dra förbi som molnen på en blå himmel.

Härliga befriande yoga!

Konditionen tränar jag nu med skonsamma långpromenader.