Det finns den rent fysiska ensamheten. När man är ensam hemma. Allt är så tyst att man hör sitt eget hjärtslag. Vinden som viner därute. Golvet som knarrar. Där kan man ibland vila.
Den psykiska ensamheten är annorlunda. Känslan av att där inte är någon som förstår. Känslan av isolering mitt i en samling av folk. Som att vara på en öde ö mitt i en storstad. Inte kunna nå fram och inte känna sig nådd. Den känslan.
Vilken gåva är det inte att någon gång eller kanske flera gånger i sitt liv, plötsligt känna att där är ju en människa som förstår det jag menar, hur jag känner, hur jag mår, det jag tänker på. Utan att jag ens anstränger mig för att göra mig förstådd.
Eller åtminstone en människa som försöker och vill förstå mig.
Jag önskar att jag någon gång i mitt liv har varit en sådan människa för en annan.
Som fått någon levande människa att känna sig förstådd.
Det allra största mötet är det där båda känner så.
Själsmötet.
Det sanna kärleksmötet ... en gåva.
#blogg100 #bloggswe
Jag tror att ensamhet, märkligt nog, är universell. Ju mer vi är med om, ju ensammare blir vi. Och ända boten är att dela och vara transparent - utan att förvänta sig svar...
SvaraRaderaJag tror ungefär som du, Gunnar, att vi kan känna mer ensamhet ju mer vi är med om. Och en lösning på just den ensamheten tror jag också är att dela med sig och att våga visa det man känner och tänker och kanske undrar över. Fina tankar från dig, varmt tack för dem.
RaderaAllt gott!
Mycket bra skrivet!
SvaraRaderaDessa själsmöten ger så mycket *sant*
Ha en bra dag/ kram
Tack, Spanaren, härligt att du gillar det jag skrivit. Själsmöten kan ge ny energi där energin känns död.
RaderaKram!
((Kram)) Anna-Karin, jag tycker du och jag har ett
SvaraRaderaganska bra samförstående om det mesta här i världen.
Om jag nu har förstått dig riktigt.
Vill passa på att tacka för alla dina glädjande fina
kommentarer både åt mig och till andra i bloggen.
Kalle i Tallebacken
Att vara ensam
utan stora fordringar
det är ett slags lyx.
Men de kanske du inte håller med om ;)
Det tror jag nog att vi har, du och jag, Kalle, gott samförstånd när det gäller hur vi ser på livet och en del anant.
RaderaTack ska du ha för alla dina kommentarer här i min blogg. Hoppas att du mår bra och njuter av vårsolen nu. Fast det är kalla vindar hos mig idag. Varmast i uterummet, +30 grader är det där just nu. Pust... ;) :)
Självvald ensamhet utan stora fordringar är många gånger en lyx.
Ej självvald ensamhet kan, ibland, kännas plågsamt.
Kram