När jag klev ut i köket i morse hängde de rosa tulpanerna över den gröna glasvasen. Ungefär som jag själv kände mig den här morgonen.
Jag läste nyss om att man kan få slokande tulpaner att piggna till genom att vira in dem i tidningspapper och snitta om dem. Så jag skred till verket. Det blir spännande att se om de orkar resa sig. Jag tror det.
När det gäller slokande människor är det kanske lite grann på samma sätt, tänker jag. Tidningspappret man virar in tulpaner i, kan ersättas av en varm kram från någon vänlig människa. Det nya snittet i tulpanerna kan vara att behöva klippa banden med något destruktivt eller att behöva bryta upp i livet.
Kramar och att våga förändring kan ibland få en slokande människa att orka räta på ryggen och försiktigt vända ansiktet uppåt mot den livgivande solen.
#Blogg100
Åh, det har jag aldrig hört förut, att vira in dem i tidningspapper. Det måste jag prova! Du kan väl rapportera hur det gick?!
SvaraRaderaDet gick så där, Super-Carina. Lite rakare blev tulpanerna. Så visst var det värt besväret att slå in dem och att snitta om dem. Jag tänker att det kanske kunde blivit ännu bättre om jag hade slagit in dem hårdare och tätare i pappret. Ska prova det nästa gång. :)
RaderaKram
Hej! Fin bild av vad som krävs en trött grå morgon. Hoppas att tulpanerna tar sig. Ha det fint!
SvaraRaderaDe kom igen, tulpanerna, fast de blev inte som helt nya. :)
RaderaTack för att du kikade in här i min blogg och en bra dag önskar jag dig!
Allt gott!
Hon gick runt och sålde tulpaner. Med en stor bunta på armen
SvaraRaderaoch tre stycken i ena handen erbjöd hon mig att köpa.
Vad kostar de fråga jag och sneglade på de tre i handen.
20 kronor, snälla köp. Hon stoppa snabbt undan sedeln och
gav mig EN av tulpanerna och gick vidare! Lurad.
Jag slängde den halvvissna tulpanen i papperskorgen.
((Stor kram)) Anna-Karin.. . .Kalle
Det var fräckt gjort, Kalle. Så skulle aldrig i hela livet jag ha kunnat göra.
RaderaDu får köpa dig en bukett tulpaner i blomsteraffären i stället. :)
Kram
Jo du har nog så rätt i det du skriver. Anser att jag gjorde om och gav mig nytt genom att jag flyttade. Jag flyttade ju för långt först men landade där jag trivs. Så nytt känns gott! Ska bara se hur jag kan komma vidare och till sysselsättning också. Hoppet finns där de flesta dagar. Vi går mot vår, det är härligt i sig. Varm kram
SvaraRaderaDet är modigt att våga bryta upp och börja nytt. Märkligt nog ger det ofta en energikick i livet, det är min erfarenhet. Om det är så att man har valt uppbrottet själv.
RaderaHoppas att du hittar en sysselsättning som passar för dig.
Roligt att vi har kontakt med varandra igen här i bloggarna, tycker jag. :)
Varm kram
Så himla bra tänkt, visst skulle det funka ♥ samt att vi nog skulle behöva krama fler lite oftare eller bara glädja med något gulligt sagt ♥ Kram till dig oavsett om du slokar eller ej :-D
SvaraRaderaHej Mia! Tack för att du kikar in här och skriver till mig. Jo, nog skulle vi behöva kramas lite oftare och säga fina saker till varandra. Det är värt mer än guld för oss människor, tror jag.
RaderaKram tillbaka till dig!
Det vara vackra liknelser du gör mellan slokande tulpaner och slokande människor! Jag hoppas att både du och tulpanerna rätade upp er under dagen!
SvaraRaderaTack, Mia! :)
RaderaVi människor har kanske mer gemensamt med naturen än vi ibland själva är medvetna om, tror jag. I alla fall kan jag hitta mycket samhörighet i annat levande runt omkring mig.
Jag rätade absolut upp mig under dagen. Sen ramlar jag ihop igen ibland. ;) :) Och det är ok. :)
Kram