Jag har som sjukskriven haft en blåslampa efter mig ända sedan den första dagen jag blev sjuk. Både från vården och Försäkringskassan. Och sist men inte minst inifrån mig själv.
Det enda som hände när jag hade den blåslampan efter mig var att jag blev allt sämre av pressen och så småningom också allt fattigare vilket i sin tur ledde till att jag mådde ännu sämre.
Jag blir så sorgsen över den oförståelse som vissa människor har inför vad det innebär att drabbas av ohälsa och därmed förlora sin arbetsförmåga, sina jobbarkompisar. Det är en livssorg.
Var är empatin? Var är inlevelseförmågan? Vem frågar den sjuke hur hen har det? Vem lyssnar med sitt hjärta?
Hur ska jag få dig som är frisk och arbetsför att förstå eller att i alla fall respektera mig som människa och mina upplevelser sedan jag förlorade min arbetsförmåga?
Och jag kämpade och kämpade och tog ut mig till sista droppen som fanns kvar i mig för att kunna komma tillbaka till att arbeta som jag verkligen ÄLSKADE ...
Vem är du/ni att säga att vi som har ohälsa och är sjuka är lata och ovilliga att arbeta?
Döm först när du själv gått i mina skor.
Vill du, om jag stilla ber dig, sätta dig i samma höjd där jag sitter, se mig in i ögonen, lyssna till det jag har varit med om och om vi båda försöker, tror du att vi kan nå varandra då?
För att få ett samhälle där vi respekterar varandra för det värde vi alla har som människor.
Lästips:
Agenda - Intervju med Annika Strandhäll (SVT Play)
"Fel att slopa tidsgräns för sjukskrivning" (SvD Debatt)
"Stupstockens vara eller icke vara" (Solrosuppropet)
"M:s förakt för sjuka är som SD:s för invandrare" (Dagens Arena)
"Ska sjuka brännas med blåslampa för att ta sig i kragen?" (Solrosuppropet)
"Varning för statistikrelaterad politisk panikångest!" (LO-bloggen)
"Frågor till Annika Strandhäll om sjukförsäkringen" (Solrosuppropet)
"Viktigt med nya och genomtänkta mål för sjukförsäkringen" (Kjell Rautio, ETC)
"Stress och utmattning syns i hjärnan" (SVT)
"Det handlar om verkliga hjärnskador" (ÖP)
"Från frisk och arbetsför till fattiggjord och hemlös ..." (Solrosuppropet)
"Bra och nödvändig inriktning Strandhäll, men ..." (Martin Mobergs betraktelser, FB)
#blogg100 #bloggswe #socialpolitik #samhälle #psykisk ohälsa #sjukskrivningar #utförsäkringar #blåslampa
Du har verkligen satt fingret på gigantiska problem som ökar lavinartat. Folk som älskar sitt arbete och inte är rädda att ta i som har ägnat sina liv att uppfostra, vårda och ställt upp för andra, ett givande liv som en dag tar slut när kroppen sagt ifrån och det inte går längre, söker hjälp. Vad gör man, jo man hoppas de första åren att få respons, väntar ut alla handläggare som byts, tar semester och vänta på läkarnas svar som kanske inte kommer. Bollas mellan AF & FK som slutligen skickar iväg patienterna på olika rehab där man får ytterligare bekräftelse på kroppsskador och personal som förvånas att deras diagnoser ignoreras av FK, uppgivenheten är ett faktum. Utredningar där myndighet står mot myndighet där den avgörande maktfaktorn vinner och ger avslag. Smärtan och fattigdom är kvar plus en grav kränkning som bekräftar hyckleriet om ett värdigt liv och insikten att det är statens sparade pengar som räknas. För självbevarelsedriften har jag personligen tagit avstånd från det som är den största stressfaktorn nu och det är att kapa kontakten med FK till den dag jag blir så sjuk att jag inte har ett val. Men för alla som inte har tak över huvudet som inte har det nödvändigaste som dessutom är ensam och sjuk vad finns det för framtid?
SvaraRaderaTack, anonym, för dina rader här i min blogg. Det du beskriver skulle kunna vara mina erfarenheter, stor igenkänning för mig.
RaderaJa, där är de som till sist ger upp. Lämnar FK och ofta är det anhöriga som blir försörjare för den som egentligen skulle få ersättning från sjukförsäkringen. Det kan fungera för vissa. Det kan också innebära att en relation blir mycket ansträngd när den ene är helt beroende ekonomiskt av den andra partnern. Då vill det till att det är en väl fungerande relation.
Jag förstår ditt val mycket väl. Var själv på väg att välja vägen du valt för några år sedan därför att det kändes som att jag inte orkade längre.
Kram och allt gott önskar jag dig!
man dömer andra efter sig själv.. det säger en hel del hur beslutsfattarna själva tänker och agerar..
SvaraRaderaSå kan det vara, Gunilla. Tack för din kommentar här.
RaderaAllt gott!
Nu väntar jag på samhällsroboten som inmatad med alla ekonomiska
SvaraRaderaoch mänskliga data räknar ut åt oss hur våra problem ska lösas.
Och det är bråttom . Demokrati är för värdefullt för att missbrukas. Du kan nog namnge "Projektet" Anna-Karin. ((Kram)) Kalle.
Demokratin behöver vi ständigt värna om. Den kan vi aldrig ta för given.
RaderaKram
Blåslampa? Vulgärt och dumt sagt. En skicklig politiker hade
SvaraRaderagivetvis använt uttrycket ”incitament” Ett ord som åtminstone
antyder en mera vetenskaplig insikt i ämnet.
Har du blivit något mera uppvärmd senaste tiden Anna-Karin?
Hälsning från Tallbackens Ordvård.
Nej, Kalle, jag fryser jämt nu för tiden. ;) Så kall maj månad har jag nog aldrig förut upplevt i hela mitt liv.
RaderaBlåslampa är det sista som människor med ohälsa behöver för att tillfriskna, det är min åsikt. Klumpigt uttryckt, minst sagt.
Kram
Ja du, det är lätt att döma andra. Lite mer ödmjukhet och mer förståelse för att vi har olika liv, olika sätt att leva... och att ingen av oss vet vad framtiden bär med sig. Kram
SvaraRaderaSå sant, Moi. Så annorlunda vårt samhälle skulle se ut om vi visade mer ödmjukhet inför varandra. Och medmänsklighet och respekt.
RaderaVarm kram