En kärleksförklaring

Oj, vad tiden går! Om knappt en vecka fyller min lilla dvärgpudel Mimmi fyra år! Jag kan inte fatta det och jag tycker ibland att tiden med henne går alldeles för fort. Så som det är när man har roligt.

Mimmi och jag har en så fin relation. Vi promenerar och upptäcker naturen tillsammans. Vi tränar tillsammans, vi slappar tillsammans, vi leker tillsammans och vi älskar varandra. Villkorslöst. Så som bara en hund och en matte kan älska varandra.

Vi har gått igenom motgångar och utmaningar tillsammans. Vi har tröstat och stöttat varandra. Vi är glada tillsammans och vi peppar varandra så som bara en hund och en matte kan göra med varandra.

Igår lämnade jag Mimmi ett par timmar så att hon blev klippt och fixad inför vintern. Hon har en mycket fin och tjock päls. När den är nyklippt ser den ut som och känns som en sammetskappa när jag stryker med min hand över Mimmi. Om jag låter pälsen växa fritt blir hon som ett litet troll.

Kanske är hunden människans allra bästa vän?

En mycket fin och värdefull vän är det i alla fall att ha en hund i sitt liv som människa.

Älskade Mimmi, så starkt mitt hjärta bultar för dig!

Dina kloka ögon som bara blir allt klokare för varje år som går. Dina öron som hör och uppfattar så mycket. Det är så värdefullt att få uppleva hur du mognar. Hur du allt mer visar vilken empatisk och inkännande varelse du är.

Min älskade hund, jag vill ge dig det bästa hundliv en hund kan ha!