tisdag 5 januari 2016

Saknad

Dig saknar jag
kanske allra mest

När mörkret lägger sig med mig

Och i gryningens känslofyllda timmar

Det är då jag saknar allra mest ...

När inget stör
det jag hör
där inifrån mig

Mitt hjärtas slag

Min puls ...


(Anna-Karin)


Upplagd av kl.
Etiketter:

2 kommentarer:

  1. Anonym8 januari 2016 kl. 09:03

    Bra!
    Speciellt dessa ord var banne mig riktigt bra "När mörkret lägger sig med mig" Wow vad du fick till det/kram Ljusletaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anna-Karin9 januari 2016 kl. 09:38

      Tack snälla Ljusletaren! :)

      Jag syns inte till mycket här i bloggen nu. Men jag kommer igen så småningom. Det har varit fullt upp med annat ett tag nu.

      Önskar att du har det bra!

      Kram!

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)