Blommorna och hoppet

Vad skulle världen vara utan blommor? Medan världen sköljs över av bilder från en ondska som för mig är omöjlig att förstå, tröstar jag mitt blödande hjärta med att titta på blommorna där jag är. 

I väntan på vårens alla blommor därute, överraskar novemberkaktusen mig igen med sina sköna rosa blommor. Mårbackorna väntar på att komma ut i uterummet. Otåliga har de redan börjat blomma. Otåliga, så som jag själv, i detta bakslag av vintern som känns som den aldrig tar slut. 

Men det är normalt med bakslag i april. Också detta ska gå över. Så som vintern i vår värld en dag ska gå över. Ljuset tränga undan mörkret. Kärleken besegra ondskan. Ingenting, absolut ingenting varar för evigt. Det är mitt hopp.