"Fick äntligen din bok idag! Har
redan läst några av dina underbara små berättelser och hunnit fälla
några tårar. Du skriver så vackert och berättelserna griper tag."
(Ord från läsare av min bok "Omfamna livet" till mig idag).
torsdag 18 december 2014
Tomtar och änglar på plats
Nu är prydnadstomtarna och änglarna på plats i huset. Det river i gamla minnen att ta fram julpyntet. Där blandas glädje med sorg och saknad över älskade som inte längre är i livet som förr om jularna.
SAKNAD
Så liten plats en människa tar på jorden
mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.
Så litet en människas hjärta är,
inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.
(Inger Arvidsson)
En hel värld kan inte fylla det.
Så litet en människas hjärta är,
inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.
(Inger Arvidsson)
Le
Du är fin när du ler ...
Du får mig att le
när du ler
Du får mig att le
när du ler
Nu sitter jag här och ler ...
Bara för att
jag tänker på
När du ler
(Anna-Karin)
Bara för att
jag tänker på
När du ler
(Anna-Karin)
onsdag 17 december 2014
Recensionsexemplar "Omfamna livet" till Bibliotekstjänst
Idag skickar jag iväg ett brev med två böcker av "Omfamna livet" som recensionsexemplar till Bibliotekstjänst, BTJ.
Som jag förstått det, kan det ta upp till ett år innan man får en recension därifrån. OM man nu får någon recension överhuvudtaget.
Jag gör som jag brukar göra ofta; jag försöker. Det skulle vara roligt att få en recension därifrån. Allra helst om den var positiv så klart. Fast också en recension med konstruktiv, negativ kritik därifrån skulle jag bli glad för.
Det mest viktiga för mig just nu är att jag lär mig processen kring att skriva och ge ut en bok.
Ett steg i taget.
tisdag 16 december 2014
Filmen Håkan Hellström på Ullevi
Igår var jag och resten av min familj på bio. Vi såg filmen från Håkan Hellströms fantastiska konsert på Ullevi i somras.
Det gav glädjepirr i hela mig att från bioduken få återuppleva ljuvliga minnen från den dagen i somras. En konsert där man i allra högsta grad kände sig som deltagare i upplevelsen när man var på plats. En makalös sång- och glädjefest som jag aldrig kommer att glömma. Musiken och människorna. Glädjen och tårarna. Underbara närbilder i filmen på Håkan med band och gäster som fastnat på min näthinna nu.
Ja, som att flyttas tillbaka i tiden till när ljuset inte ville ta slut ens när natten smög sig på.
För att efter filmen landa utanför Filmstaden i ett gråkallt, blött och mörkt Jönköping.
Tack för musiken!
söndag 14 december 2014
Fixat julgran
Man får med åren rutin på att snabbt nosa sig till en vacker gran.
Eller är det att man blir mindre kräsen, kanske?
Snön som föll ner hos mig i förrgår kväll ligger kvar. Även om en del av den har smält bort nu. Det är vitt på taken och marken överallt fortfarande.
Märkligt att det bara är tio dagar kvar till julafton.
Känns som att jag inte hänger med.
lördag 13 december 2014
Lussebrud
 |
| Bild: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=724962 |
Snön vilar tungt
på träden
Det svarta utanför
mitt fönster
Nu ett frostigt sagolandskap
Jag tänder ljus
Levande
I den djupa snön
tidig lussevandrare
Ljusen i kronan
det röda bandet
kring midjan
Den vita dräkten
hon bär
Pulsar i snö upp till vader
Lågan fladdrar
i ljuskronan
hon bär
Stearinet rinner nedför
hennes panna
Där hon går
med vinden
mot sig
Hon har ett budskap
till världen
Ett budskap
till dig
Till mig
Mitt i det mörkaste mörker
brinner en låga
Något att hoppas på
Mitt i det största mörker ...
Brinner ett ljus
För dig
Och mig
(Anna-Karin)
fredag 12 december 2014
Ulf Kristerssons medicin för psykiskt sjuka: Spotta i nävarna och gå och jobba
Psykiskt sjuka ska spotta i nävarna och gå och jobba, tycker Ulf Kristersson, M.
I själva verket är det till stora delar moderaternas politik som skapar den psykiska ohälsan hos folket anser jag.
Då tänker jag på den oro som försämringarna i trygghetssystemen innebär för många människor idag. De försämringar som moderaterna infört tillsammans med de andra partierna i alliansen. Jag tänker på de allt mer ökade klyftorna mellan människorna i vårt samhälle. Uppdelningen i ett "vi" och ett "de andra". Förlusten av solidariteten i samhället.
Ett sjukt samhälle skapar sjuka människor.
I ett friskt samhälle kan människor vara sjuka.
Jag funderar över om Ulf Kristersson har någon egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Om han känner någon som drabbats av det. Han borde ju åtminstone ha upplevt Jimmie Åkessons, SD, psykiska ohälsa och utmattningssyndrom. Dags för Jimmie Åkesson att spotta i nävarna och komma tillbaka till jobbet bums nu då, enligt hur Ulf Kristersson vill att det ska vara i Sverige.
Det är inte särskilt ofta som jag skriver om den första tunga tiden när jag kollapsade av utmattning.
Jag minns hur jag i början kämpade mig till jobbet. Sjukskriven en vecka eller två. Tillbaka till jobbet igen. Sedan denna förlamande trötthet som gjorde att jag knappt kom ur sängen.
Så småningom, när jag pressat mig själv så hårt för att fortsätta jobba, arbetstränat och fått avbryta redan efter en vecka och dessutom tvingats iväg på en rehabilitering av Försäkringskassan, en rehabilitering som jag på inget sätt var i kraft att klara av då, kollapsade jag en natt på rehabiliteringsanläggningen.
När jag kom hem kände jag inte igen mig i mina egna kvarter. Det var skrämmande. Min man fick hålla i mig, stötta mig, för att jag skulle kunna gå överhuvudtaget. Sådana problem hade jag med balansen.
Att äta var omöjligt den första tiden. Jag klarade inte att föra gaffeln till munnen själv. Händerna löd mig inte.
Så småningom minns jag att jag försökte göra avslappning till ett kassettband. Jag minns känslan att ligga där i min säng. Höra rösten på bandet säga att "Lyft benen och spänn dem." Känslan av att vilja lyfta benen fast de lyder mig inte. Det är omöjligt för mig att lyfta benen. Som att ha fått en stroke fast där fanns ingen läkare som förstod vad det var med mig i början. Och ingen anhörig heller.
Hur ska någon annan som inte upplevt hur det är att drabbas av psykisk ohälsa kunna förstå?
Hur ska Ulf Kristersson kunna förstå?
Men respekt anser jag att Ulf Kristersson bör visa.
Respekt för sjuka människor. Respekt för människor med såväl fysisk som psykisk ohälsa.
Vill jag att människor med psykisk ohälsa ska spotta i nävarna och tvingas i arbete? Vill jag att mina älskade, mina barn eller vänner som har ångest, anorexi, bulimi, schizofreni, depression, utmattningssyndrom eller annan psykisk ohälsa, ska spotta i nävarna och tvingas i arbete?
Vill jag att människor med cancer eller stroke ska spotta i nävarna och tvingas i arbete?
En så viktig fråga att ställa till sig själv inför extra valet 2015.
Jag vill det inte. Jag vill att människor med såväl fysisk som psykisk ohälsa ska få stöd från samhället och en bra vård. Att de ska få arbeta i sin takt om de klarar att arbeta i det stressiga arbetsklimat som är på arbetsplatserna idag. Att de ska få den tid de behöver att läka samman i lugn och ro.
Jag vill öka förståelsen för vad psykisk ohälsa kan innebära.
Jag vill att vi bryr oss om varandra, oavsett hälsotillstånd.
Jag vill solidaritet.
Jag tror att medmänsklighet och solidaritet skapar hälsa.
Ett hälsosamt samhälle för oss alla.
Lästips:
"OECD: Sämre tillväxt i Sverige på grund av ökade klyftor" (Dagens Arena)
"Resultatet av alliansbudgeten: 2400 kr mindre för fattigpensionären" (Dagens Arena)
"Alliansens Sverige splittrar Sverige" (Solrosuppropet, Dagens Arena)
"Resultatet av alliansbudgeten: 4,3 miljarder till de rikaste" (Dagens Arena)
"Bostadsbyggande i storstäderna ökar - för välbärgade" (Ekot)
I själva verket är det till stora delar moderaternas politik som skapar den psykiska ohälsan hos folket anser jag.
Då tänker jag på den oro som försämringarna i trygghetssystemen innebär för många människor idag. De försämringar som moderaterna infört tillsammans med de andra partierna i alliansen. Jag tänker på de allt mer ökade klyftorna mellan människorna i vårt samhälle. Uppdelningen i ett "vi" och ett "de andra". Förlusten av solidariteten i samhället.
Ett sjukt samhälle skapar sjuka människor.
I ett friskt samhälle kan människor vara sjuka.
Jag funderar över om Ulf Kristersson har någon egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Om han känner någon som drabbats av det. Han borde ju åtminstone ha upplevt Jimmie Åkessons, SD, psykiska ohälsa och utmattningssyndrom. Dags för Jimmie Åkesson att spotta i nävarna och komma tillbaka till jobbet bums nu då, enligt hur Ulf Kristersson vill att det ska vara i Sverige.
Det är inte särskilt ofta som jag skriver om den första tunga tiden när jag kollapsade av utmattning.
Jag minns hur jag i början kämpade mig till jobbet. Sjukskriven en vecka eller två. Tillbaka till jobbet igen. Sedan denna förlamande trötthet som gjorde att jag knappt kom ur sängen.
Så småningom, när jag pressat mig själv så hårt för att fortsätta jobba, arbetstränat och fått avbryta redan efter en vecka och dessutom tvingats iväg på en rehabilitering av Försäkringskassan, en rehabilitering som jag på inget sätt var i kraft att klara av då, kollapsade jag en natt på rehabiliteringsanläggningen.
När jag kom hem kände jag inte igen mig i mina egna kvarter. Det var skrämmande. Min man fick hålla i mig, stötta mig, för att jag skulle kunna gå överhuvudtaget. Sådana problem hade jag med balansen.
Att äta var omöjligt den första tiden. Jag klarade inte att föra gaffeln till munnen själv. Händerna löd mig inte.
Så småningom minns jag att jag försökte göra avslappning till ett kassettband. Jag minns känslan att ligga där i min säng. Höra rösten på bandet säga att "Lyft benen och spänn dem." Känslan av att vilja lyfta benen fast de lyder mig inte. Det är omöjligt för mig att lyfta benen. Som att ha fått en stroke fast där fanns ingen läkare som förstod vad det var med mig i början. Och ingen anhörig heller.
Hur ska någon annan som inte upplevt hur det är att drabbas av psykisk ohälsa kunna förstå?
Hur ska Ulf Kristersson kunna förstå?
Men respekt anser jag att Ulf Kristersson bör visa.
Respekt för sjuka människor. Respekt för människor med såväl fysisk som psykisk ohälsa.
Vill jag att människor med psykisk ohälsa ska spotta i nävarna och tvingas i arbete? Vill jag att mina älskade, mina barn eller vänner som har ångest, anorexi, bulimi, schizofreni, depression, utmattningssyndrom eller annan psykisk ohälsa, ska spotta i nävarna och tvingas i arbete?
Vill jag att människor med cancer eller stroke ska spotta i nävarna och tvingas i arbete?
En så viktig fråga att ställa till sig själv inför extra valet 2015.
Jag vill det inte. Jag vill att människor med såväl fysisk som psykisk ohälsa ska få stöd från samhället och en bra vård. Att de ska få arbeta i sin takt om de klarar att arbeta i det stressiga arbetsklimat som är på arbetsplatserna idag. Att de ska få den tid de behöver att läka samman i lugn och ro.
Jag vill öka förståelsen för vad psykisk ohälsa kan innebära.
Jag vill att vi bryr oss om varandra, oavsett hälsotillstånd.
Jag vill solidaritet.
Jag tror att medmänsklighet och solidaritet skapar hälsa.
Ett hälsosamt samhälle för oss alla.
Lästips:
"OECD: Sämre tillväxt i Sverige på grund av ökade klyftor" (Dagens Arena)
"Resultatet av alliansbudgeten: 2400 kr mindre för fattigpensionären" (Dagens Arena)
"Alliansens Sverige splittrar Sverige" (Solrosuppropet, Dagens Arena)
"Resultatet av alliansbudgeten: 4,3 miljarder till de rikaste" (Dagens Arena)
"Bostadsbyggande i storstäderna ökar - för välbärgade" (Ekot)
onsdag 10 december 2014
Följetongen Utförsäkringar fortsätter tyvärr
För bara några månader sedan kände jag hopp om att systemet med de inhumana utförsäkringarna i Sverige skulle försvinna i sommar. Tyvärr gick inte regeringens budget igenom. Vilket i sin tur innebär att vi får fortsätta att leva med Alliansens budget tills vidare med allt vad det innebär för den enskilda individen och samhället.
Idag skriver Dagens Arena om att 13.200 människor beräknas utförsäkras under 2015. Vissa av dessa människor utförsäkras både för andra och tredje gången. Detta trots att man inte på något sätt har kunnat bevisa att systemet med utförsäkringar gjort att många fler människor kommit i arbete. Det stora flertalet har i stället efter utförsäkringen kommit tillbaka i sjukförsäkring igen.
Jag känner sorg i mitt hjärta. Det finns inget rätt i att utförsäkra sjuka människor. Det är inhumant. Sjukdom går sällan att tidsbestämma. Att stressa fram läkning skapar ohälsa i stället för tvärtom. Alldeles särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Att göra människor fattiga skapar ohälsa i stället för hälsa.
När man talar om 13.200 människor som ska utförsäkras, räknar man inte med alla anhöriga som också påverkas av oro och försämrad ekonomi. Barn, partners och andra anhöriga till de utförsäkrade. Det är alltså mångdubbelt fler än 13.200 människor som påverkas negativt när man nämner den här siffran. Stressen och oron kring ekonomin vid en utförsäkring kan också skapa problem i relationer.
De inhumana utförsäkringarna som Alliansen beslutade om 2008 fortsätter alltså tyvärr ett bra tag till.
Tills vi väljare bestämmer oss för att rösta bort det systemet.
Tills den dagen vi väljare bestämmer oss för att rösta för ett samhälle med välfärd och humana trygghetssystem i stället för motsatsen.
Vilket samhälle vill jag att mina älskade, mina barn och barnbarn ska växa upp i?
En så viktig fråga i Sverige idag att ställa till sig själv.
Lästips:
"Utförsäkringen av sjuka blir Kinberg Batras julklapp" (Aftonbladet)
"I ett friskt land ska man kunna bli sjuk" (Aftonbladet)
"Alliansen och SD väljer fler utförsäkringar" (Svenska Dagbladet)
Idag skriver Dagens Arena om att 13.200 människor beräknas utförsäkras under 2015. Vissa av dessa människor utförsäkras både för andra och tredje gången. Detta trots att man inte på något sätt har kunnat bevisa att systemet med utförsäkringar gjort att många fler människor kommit i arbete. Det stora flertalet har i stället efter utförsäkringen kommit tillbaka i sjukförsäkring igen.
Jag känner sorg i mitt hjärta. Det finns inget rätt i att utförsäkra sjuka människor. Det är inhumant. Sjukdom går sällan att tidsbestämma. Att stressa fram läkning skapar ohälsa i stället för tvärtom. Alldeles särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Att göra människor fattiga skapar ohälsa i stället för hälsa.
När man talar om 13.200 människor som ska utförsäkras, räknar man inte med alla anhöriga som också påverkas av oro och försämrad ekonomi. Barn, partners och andra anhöriga till de utförsäkrade. Det är alltså mångdubbelt fler än 13.200 människor som påverkas negativt när man nämner den här siffran. Stressen och oron kring ekonomin vid en utförsäkring kan också skapa problem i relationer.
De inhumana utförsäkringarna som Alliansen beslutade om 2008 fortsätter alltså tyvärr ett bra tag till.
Tills vi väljare bestämmer oss för att rösta bort det systemet.
Tills den dagen vi väljare bestämmer oss för att rösta för ett samhälle med välfärd och humana trygghetssystem i stället för motsatsen.
Vilket samhälle vill jag att mina älskade, mina barn och barnbarn ska växa upp i?
En så viktig fråga i Sverige idag att ställa till sig själv.
Lästips:
"Utförsäkringen av sjuka blir Kinberg Batras julklapp" (Aftonbladet)
"I ett friskt land ska man kunna bli sjuk" (Aftonbladet)
"Alliansen och SD väljer fler utförsäkringar" (Svenska Dagbladet)
Före Lucia
Därute viner vinden
Nyheterna alarmerar
om snö och storm
om snö och storm
Svart som natten
utanför mitt fönster
Fast redan morgon
Snart Lucia ...
Lyser upp vägen
för vandrarna
där i mörkret
Som är jag
Och min hund
(Anna-Karin)
utanför mitt fönster
Fast redan morgon
Snart Lucia ...
Lyser upp vägen
för vandrarna
där i mörkret
Som är jag
Och min hund
(Anna-Karin)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)