Vila i skapandet

Jag har bytt mall till min blogg och också lekt lite med headern till den.

Det kreativa skapandet hjälper mig mycket just nu.

Jag får vila från oro och i stället ge mig in i den underbara världen med bilder och ord.

Jag önskar att du känner dig hemma och välkommen här i min nya bloggmall.

Mina djur bästa medicinen

När mörkret tynger

När mörkret tynger.

Blir jag ...

Ljussökerska. 

(Anna-Karin)

Mimmi - min solstråle

Mimmi lättar upp livet för många, inte minst för mig, hennes stormatte.

Nu kan hon äntligen sova i sin hundbädd igen efter operationen.

Och så har vi köpt en reflexväst till henne.

Här sover Mimmi i soffan efter att jag haft henne i knät på rygg och masserat hennes mage och ben. Hon blev så avslappnad och jag själv kände mig så lycklig när jag höll henne i mitt knä.

De fina bilderna på Mimmi har min yngsta dotter tagit.

Hjärtsvikt

Jag har hjärtsvikt fick jag veta av min läkare idag i ett telefonsamtal. 

Kanske får jag äntligen en förklaring till min trötthet och andra symptom?

Jag känner som att jag är i en bubbla. Försöker ta in det nya beskedet.

Orsaken kan vara att jag har haft en hjärtinfarkt eller en hjärtmuskelinflammation. Men jag kommer aldrig att kunna få veta säkert vad anledningen till att min hjärta mår dåligt är, enligt min läkare. Inte heller när skadan i mitt hjärta har hänt.

Man kommer att ta fler prover på mig för att utreda mig ytterligare, har jag fått veta från min läkare idag som haft kontakt med en kardiolog på sjukhuset. Det gör man för att bedöma om jag behöver medicin och i så fall vilken medicin. 

Det finns det som är positivt; jag röker inte, jag dricker inte alkohol och jag har inget högt blodtryck, jag promenerar varje dag och mediterar eller gör yoga, äter allsidigt. 

Ultraljudet visade en lätt hjärtsvikt. 

Det ska tydligen finnas bra mediciner om jag nu kommer att behöva det.

Kanske kommer detta på lite sikt att leda till något positivt i mitt liv? 

Jag önskar att det blir så. 

Samtal från handläggaren på FK

Idag ringde min handläggare på FK mig efter att jag sökt henne. Hon berättade att mitt ärende nu ligger på beräkning. Förslaget från FK är att jag ska få min ansökan om permanent sjukersättning till 3/4 beviljad. Men beslutet är inte fattat än.

Jag kände hopp och handläggaren sa att hon kan inte se att det finns något hinder för att min ansökan ska bli beviljad men som sagt är det inget beslut på det än.

Kan det vara sant att jag efter tolv långa år som sjukskriven med utredningar, deltagande i olika projekt, blanketter att fylla i, ifrågasättanden, stress och press från FK, äntligen kommer att få lite lugn och ro när det gäller detta?

Jag hoppas. Samtidigt väcks sorgen till liv i mig över att jag aldrig mer blir arbetsför till 100 %. Fast så är livet. Ingenting är självklart. Det finns saker som mår bäst av att man accepterar dem som de är.

Jag ska skaffa mig ett bra liv hur än det blir.

Mitt värde som människa är detsamma oavsett hur arbetsför jag är på arbetsmarknaden.

Mitt hjärta

Min läkare var inte anträffbar idag. 

Jag ska ringa henne tidigt imorgon för att få veta mer om hur det står till med mitt hjärta.

Jag är fortfarande sorgsen. 

Fast jag känner mig lugnare idag än jag gjorde igår kväll.

Kär lek

KÄR LEK

En lurvig liten hund i mitt knä.
Stryka hennes mage med lätta händer.
Känna henne slappna av, somna i min famn.
Höra henne smacka.

Känna att jag litar på henne.
Och att hon litar på mig.

Är kärlek. 

 

 

(Anna-Karin)

En enda röra av känslor idag

Den här dagen började med många lyckokänslor i mig.

Jag kände mig så lycklig för att Mimmi äntligen skulle bli av med stygnen efter operationen och få börja sin rehabträning mot ett friskt och gott, smärtfritt hundliv.

Jag kände mig så lycklig för att min äldsta dotter äntligen fått tag i ett rum i Prag där hon pluggar och skulle flytta in i det idag. Så att hon slipper kånka på 20 kg resväska mellan olika vandrarhem som hon fått göra de senaste veckorna.

Precis innan jag åkte till Djursjukhuset med Mimmi, öppnade jag posten. Där var ett brev till mig från min läkare. Jag förväntade mig några rader om att allt var bra med mitt hjärta och planerade redan hur jag skulle fira all lycka den här dagen. Kanske med en bakelse?

"Jag har nu fått svar på ultraljudet av hjärtat och man finner en lätt sänkning av pumpförmågan som kan förklaras av det vänstersidiga skänkelblocket du har. Jag tror att det skulle vara av värde med ett läkemedel för att stärka pumpförmågan något. Du kan väl kontakta mig på öppen telefontid."

Stod det i brevet från min läkare.

Min värld rasade samman som ett korthus. Tusen frågor inuti mig.

Men det fanns inte tid att fundera mera då. Djursjukhuset nästa.

Mimmi är av med stygnen efter operationen nu. Hon har fått vattenträning. Vi har fått övningar för att få igång henne att våga använda det opererade benet. Fortfarande har hon smärta i det efter operationen, så hon ska ta det lugnt ett tag till. Hon är av med tratten. Den ska vi bara använda om Mimmi slickar mycket på det hopläkta såret.

Jag är glad att Mimmi är på väg mot det goda hundlivet och jag ska göra allt jag kan för att hon ska bli så bra igen som det bara är möjligt.

Jag är glad över sms:et jag fick alldeles nyss om att äldsta dottern nu flyttat in i rummet i Prag.

Alla frågorna jag har i mig just nu om hur det står till med mitt hjärta, ska jag prata med min läkare om så snart jag bara kan. Jag känner att jag darrar inuti mig, som av en lätt chock. Jag känner mig sorgsen över att något inte är som det ska i mitt hjärta.

Inget i livet är självklart.

Varje andetag är en gåva från någonstans.

Varje hjärtslag en gåva till mig från livet självt.

Mimmi vattentränar i Rehab på Djursjukhuset.

Plantera kärlek

Plantera kärlek idag!