Bröllopsdag

I helgen firade jag och min make att vi varit gifta i 30 år. Vi åkte till Helsingborg och bodde på hotell. På lördagen var vi i Helsingör och strosade runt bland de vackra gamla husen. Vädret var härligt. Vi kunde sitta ute och äta både mitt på dagen och på kvällen.

30 år som gifta. Det är en lång resa vi har gjort tillsammans. En resa som har innehållit allt från den största lycka till tyngsta sorg. Det är vi båda överens om.

Jag tackar för alla lyckliga minnen som jag fått med mig genom åren. Alla erfarenheter det har gett mig att leva i en så lång relation.

Ett av de största bevisen på vår kärlek är våra två döttrar. Genom bland annat dem lever vår kärlek vidare. Det känns fantastiskt att det blev så för att jag mötte en för mig okänd man på ett diskotek när jag var 17 år.

Sju år senare gifte vi oss en vacker septemberdag, den 29 september 1984.

En av de mest lyckliga dagarna i mitt liv.

På Österlen såg jag de här vackra vindruvsklasarna i en trädgård.

Min första egna bok "Omfamna livet" som provbok

Framsidan av min bok "Omfamna livet".

Idag landade provboken av min första egna bok, "Omfamna livet", i brevlådan! Jag hade egentligen tänkt äta när brevbäraren la paketet i brevlådan. Maten stod i mikron. Fast jag kunde omöjligt vänta med att hämta och öppna paketet för att få hålla provboken i min hand.

Så nyfiken kände jag mig på hur den skulle se ut och kännas!

Jag blev positivt överraskad. Boken ger en skön känsla i mig när jag ser på den och när jag håller den i min hand och bläddrar i den.

Nu ger jag mig in i ett nytt äventyr. Något okänt som jag inte alls vet vart det bär. Jag har roligt på vägen, det är huvudsaken för mig.

Nästa moment när det gäller boken jag skrivit är att lusläsa den. Jag ska be någon hjälpa mig att lusläsa den också. Be om synpunkter på den från människor som har erfarenhet och som jag litar på.

Även om jag korrekturläst så mycket i mitt liv i mitt yrke, så blir man blind för sina egna små misstag ibland. Det är mänskligt.

Jag känner som att jag hittat hem.

Den där boken har jag ju velat skapa ända sedan jag var liten.

Och äntligen håller jag den nu i mina händer!

Så småningom (förhoppningsvis i höst) kommer man att kunna köpa den här boken som jag skrivit genom min blogg och bokhandlar på nätet.

"Omfamna livet" är en bok med korta fristående texter kring livet. Om kärleken, döden, sorgen, födelsen och hoppet. Om naturen. Med mera.

En bok tänkt att inspirera till samtal. Med sig själv. Eller med andra.

Boken kan passa för bok- och studiecirklar eller kanske som julklapp/present till dig själv eller någon annan.

En lätt bok att hålla i handen med ett ganska djupt innehåll kring vad det är att vara människa.

En bok tänkt att läsas långsamt. Med tid för eftertanke.

Ett kapitel i taget.

Baksidan av min bok "Omfamna livet".

#bloggswe

Alternativa Nobelpriset till Edward Snowden

Edward Snowden kommer imorgon enligt SVT att få det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood-priset. Jag tycker att Edward Snowden är rätt person att få just det priset.

Right Livelihood-priset delas ut till organisationer och enskilda personer som kämpar för mänskliga rättigheter och för att finna lösningar på samtidens stora utmaningar.



Den 10 juni 2013 skrev jag en artikel till Newsmill, "Nobels fredspris till Edward Snowden".

Här är texten jag skrev som publicerades av Newsmill som tyvärr inte längre finns kvar på Internet:

Nobels fredspris till Edward Snowden

Publicerad: 2013-06-10 08:06, Uppdaterad: 2013-06-10 08:06

Jag tycker att läckan, Edward Snowden, som avslöjat USA:s massövervakning i cyberrymden, bland annat i Facebook, ska få Nobels fredspris.

Yttrandefrihet är något som alltid har betytt mycket för mig som människa. När man förlorar allt är det till sist det enda man har kvar, rätten att yttra sig.

Yttrandefriheten är bland det viktigaste i en demokrati. Om inte till och med det viktigaste.

Yttrandefrihet är också rätten att få vara tyst.

Att en stat massövervakar människor så som USA nu gör, innebär stora risker för oss alla.

Det är också ett övertramp mot oss alla. Det handlar om allas vår integritet. Det handlar om yttrandefrihet. Om demokratins väsen.

Mina spontana reaktioner när jag läste nyheten i media om de massövervakningar som USA håller på med var (i nu nämnd ordning):

1. Jag säger upp mitt FB-konto.

2. Jag begränsar hur jag använder mitt FB-konto.

(Sedan en vändning i mina tankar)

3. Jag vägrar låta Storebrors möjligheter att kontrollera mig och så många andra, låta styra mitt handlande.

4. Jag vägrar låta Storebrors möjligheter att kontrollera det jag skriver i cyberrymden hindra mig från att yttra mig i det jag vill yttra mig om.

5. Jag vägrar att låta rädslan styra mig som människa och det jag vill yttra mig om.

6. Jag tänker fortsätta precis som vanligt att skriva om precis vad som helst som jag har lust till, förutsatt att det inte handlar om kränkningar eller liknande.

7. Jag behåller självklart och med ännu större kraft mitt FB-konto med flera konton i Internet nu när massövervakningarna avslöjats.

Det är när människor börjar att bli rädda för att uttrycka sig som yttrandefriheten och demokratin verkligen är hotad.

USA blottar sitt rätta ansikte med de massövervakningar de håller på med.

De visar att de först av allt tror att människan är ond, i stället för god.

De visar att de först av allt misstänkliggör människan, i stället för att lita till henne.

Det är handlingarna som visar en stats eller en människas rätta jag.

För att citera den evigt gode och smarte Bamse:

"Den som är stark, måste vara snäll".

Min röst för att Edward Snowden får nästa Nobels fredspris.

Anna-Karin Mattsson

Nya Moderaterna ska locka till sig kvinnor och LO-kvinnor

Det var snudd på att jag trodde att det var första april idag när jag läste i Aftonbladet att M nu ser över vad anledningen kan vara till deras brakförlust. Och att de funderar kring hur de ska kunna locka till sig fler kvinnor och framförallt LO-kvinnor.

Dagens största skämt för mig och jag skrattar fortfarande åt tanken på Nya Moderaterna som det nya kvinno- och LO-kvinno-partiet.

Jag som är kvinna säger så här till Nya Moderaterna: 

Alliansen där M haft så stort inflytande har utförsäkrat så många av oss utslitna kvinnor. Alliansen med moderaterna sänkte våra sjukersättningar så att vi hamnade under fattigdomsgränsen i Sverige. Gjorde så att vi kvinnor ofta idag tvingas leva på vår partner om vi har någon. Alliansen med moderaterna pressade oss och misstrodde oss och kallade oss lata. Fast att vi arbetat slut på oss själva.

Och nu tror alltså moderaterna att de ska kunna locka oss att rösta på dem om fyra år. 

Aldrig får de min röst i alla fall. 

Aldrig någonsin att jag glömmer det de gjort med vårt samhälle och allra mest mot kvinnorna i Sverige. 

Aldrig någonsin glömmer jag hur alliansens politik ökat klyftorna i Sverige.

Fast sent ska syndaren vakna, sägs det.

Ja, jisses. Där har de att jobba på, Nya moderaterna. Kvinnolinjen, är det deras nya melodi, kanske? 

Försök inte med mig. För jag har genomskådat er för länge sedan. Och jag tror också många, många kvinnor med mig. 

Eller försöker Nya Moderaterna att leka Bamse? Det där med att bästa sättet att bli av med sina fiender är att göra dem till sina vänner. Den grejen går inte jag på i alla fall.

Desperata är det de verkar att vara, Nya Moderaterna, tänker jag. 



Lästips: (kanske lämplig läsning för Nya moderaterna nu när de funderar på hur de ska locka kvinnliga väljare och LO-kvnnor): 


"Ändå diskuteras inte några bottennivåer i sjukförsäkring/pension..."

 (Martin Mobergs betraktelser, FB)



#svpol#socialpolitik#val2014

Gamla älskade människor

Jag tycker om gamla människor. Tycker om att prata med dem. Lyssna på dem. Alldeles särskilt mycket tycker jag om gamla människor som jag känt ända sedan de var i den ålder jag själv är. Jag kan ibland märka hur de förvandlats.

Åren vi lever och det vi upplever genom åren förändrar oss som människor. Vi får andra värderingar. Prioriterar annorlunda. Får nya perspektiv. Upptäcker kanske vad som är livets största skatt till oss själva. Vad som är meningen med våra liv, förhoppningsvis. Vad som är det mest viktiga av allt.

Det är att vara rik att få leva ett långt liv. Även om ett långt liv ofta innehåller både smärta och sorger. Ingen slipper säkert helt undan från det som är livet självt. Både ljuset och mörkret.

Idag talade jag länge med en kvinna som levt mycket längre än jag själv levt så här långt. Hon sa så många vackra, kloka saker till mig att det gjorde så gott inuti mig.

Vi behövs verkligen vi människor så länge vi lever. Antingen vi är unga eller gamla eller någonstans mitt i livet.

Vi behövs för varandras skull.

Tack för att just du finns.

Tack för att jag finns.




#bloggswe

Lugn söndag

Björktrastar och skator och olika småfåglar flyger fram och tillbaka mellan rönnarna och oxlarna utanför mitt fönster. De äter av de röda bären som tynger trädens grenar.

När jag går ut med Mimmi passerar jag nyponbuskarna på lekplatsen. Där är det massor av mogna nypon och faktiskt en och annan ljuvligt doftande vit eller rosa nyponblomma fortfarande.

Det har regnat i natt. Jag njuter av den fuktiga luften. Svalkan. Den mojnade vinden som får vimpeln på grannens flaggstång att hänga rakt ned mot marken.

Sensommar på väg mot höst stör mig inte, tvärtom.

Jag tycker ljuset därute är mer vilsamt för min själ än det starka sommarljuset.

Jag tycker om mörka morgnar och mörka kvällar i september.

Mysigt att tända ljus. Titta på en film. Läsa en bok. Blogga.

Gott om tid för själen i mig.



#bloggswe

Kampen för att stoppa utförsäkringarna fortsätter

För mig känns det som att efter det att Dagens Arena drog igång debatten om sjukförsäkringen och utförsäkringarna cirka en månad innan valet, har det varit som en ketchupeffekt.

Berättelserna och artiklarna kring de inhumana utförsäkringarna blir allt fler i media. Som att människor inte förut, innan valet, riktigt vågat berätta om hur de har haft och har det.

Det är min känsla så klart, inga fakta.

Själv känner jag mig matt nu efter att ha bloggat och skrivit debattartiklar innan valet. Jag vilar från det. Är glad och tacksam att se att där är många andra som fortfarande orkar engagera sig. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Solrosuppropet precis som Martin Mobergs betraktelser i FB fortsätter att hålla ögonen på att politikerna nu lever upp till det de lovat; att ta bort utförsäkringarna och skapa en tillräckligt bra sjukförsäkring för alla igen. Följ dem gärna, dela och sprid artiklar och länkar. På så sätt kan vi alla påverka för en sjukförsäkring värd namnet.

Jag kommer också att fortsätta att hålla ögon och öron öppna för vad som händer. Och laptopen beredd att skriva på när jag känner att det är dags för mig.

Det är sorgligt att läsa om det Sverige alliansen lämnar efter sig. Under åtta år har alliansens politik skapat stora klyftor mellan invånarna i vårt land. Allt fler människor har blivit fattiga och mår dåligt därför att de känner ekonomisk oro. Främlingsfientligheten och missnöjet har brett ut sig. Där har blivit ett stort mörkt hål i Sverige. Ett hål som vi nu behöver börja fylla med något ljusare och bättre. För allas vår skull.

Vart har Fredrik Reinfeldt och Anders Borg tagit vägen efter valförlusten undrar jag? Några mer osynliga än dem går knappt att hitta just nu, verkar det som. Vart tog allt deras prat om "ansvar" vägen? Och vilken innebörd hade ordet "ansvar" för alliansens två igångsättare? Ansvar gentemot vem? Det skulle jag vilja ha svar på.

Till och från kommer jag att lägga in intressanta länkar här i min blogg för den som vill läsa och följa med i det som sker när det gäller utförsäkringarna och socialförsäkringen.

Idag har jag bland annat läst artikeln "Min mammas tårar har betalt alliansens alla skattesänkningar". Missa inte den, starkt berörande och stark igenkänning från mig själv också.



Fler lästips:

"Jämtin och Eneroth (S): Det är dags för en human sjukförsäkring" (Nyheter 24)
  
"Heltidsarbetare tvingas till socialen" (Aftonbladet)

"Solrosuppropet: S och MP kan ge tillbaka grundläggande rättigheter" (Dagens Arena)

"Är vi nära en upprättelse?" (Solrosuppropet)

"Vem lever på försörjningsstöd?" (Solrosuppropet)

"De lämnar ett sjunkande skepp" (Arbetet)

"Kampen för en mänskligare sjukförsäkring inte över ännu" (Martin Mobergs betraktelser, FB)


#svpol#socialförsäkringen#val2014

Jag tar nya steg - snart min första bok som provbok

I så många år har jag drömt om att skriva en egen bok. Ja, ända sedan jag var en liten flicka. Nu är jag nära att den drömmen ska bli verklighet. Snart får jag hem mitt livs första provbok i min brevlåda.

Jag gör det för att jag blir så glad av att skriva. För att jag tänker att kanske kan det jag skrivit ge något till en annan människa. Så som jag själv fått så mycket genom att läsa andra människors tankar genom böckerna.

Det är ingen roman. Jag börjar försiktigt.

Det handlar om en bok för sådana som jag själv. Som funderar kring livet med allt vad det innebär. För oss som bär på mycket känslor.

Boken är tänkt att öppna för samtal. Både med sig själv och kanske också med andra.

Jag tänker att boken passar för den som av någon anledning har svårt att läsa en hel roman. Fast som klarar att läsa ett par sidor. Antingen för att man är utmattad/hjärntrött som jag själv varit. Eller för att man slitit hårt under dagen och vill ha en kort lässtund innan man somnar. Eller kanske en liten lätt bok att ha med sig när man åker buss eller tåg.

Boken passar också för bokcirklar och studiecirklar kring livet och livskunskap. I skolan och i andra sammanhang i samtal med unga människor med mera med mera tänker jag.

Du kommer bland annat att kunna köpa boken jag skrivit genom min blogg här, Maskroskvinnan. Också genom olika bokhandlar på nätet. Den kommer också att gå att låna på biblioteket så småningom.

Det här är något helt nytt för mig som jag ger mig in i nu.

Jag kastar mig ut i det okända med glädje och friskt mod.

Det finns en lista som jag skrivit på flera olika böcker som jag vill skriva. Olika teman.

Livet är fantastiskt.

Så fullt av möjligheter.

Åh vad jag väntar på provboken nu!

#bloggswe#egenutgivarna

Lite till politik fast sen fokus på det ljusa och vackra i livet

Från och med idag kommer mitt skrivande i bloggen att fokusera på det ljusa, det vackra, kärleken och glädjen i livet. På livet självt, ljus och ibland också mörker. Mycket mindre politik än den senaste tiden. Förutsatt att inte något särskilt oväntat händer i politiken.

Några ord vill jag ändå skriva om det politiska läget i Sverige just nu. Folket har sagt sitt i valet 2014 i Sverige. Ett starkt nej till fortsatt politik från alliansen. Ett ja till förändring. Ett starkt ja till ett Sverige bra för alla i stället för ett fåtal.

Det är politikernas uppgift att ta sitt ansvar nu för Sverige med de förutsättningar som finns. Att stå starka mot den främlingsfientlighet och den missnöjespolitik som vuxit fram genom de ökade klyftorna i vårt samhälle, genom den politik som till stor del alliansen varit ansvarig för under åtta år.

Tänk att vi människor har så svårt att lära av historien. Tänk att vi människor har en förmåga att glömma så snabbt. Ibland på gott. Ibland på ont.

Vägen till ett starkt samhälle är jag övertygad går genom minskade klyftor mellan människor, jämlikhet och en bra skola utan segregation för alla barn i Sverige.

Jag tackar alla mina vänner som skrivit och delat och diskuterat här med mig i min blogg kring valet 2014.

De här senaste månaderna har jag läst och lärt mig så mycket och fått nya insikter om hur ett samhälle fungerar och också om politiken. Det är jag tacksam för och tar med mig vidare i mitt liv.


Lästips: "Regeringen och Solrosuppropet" 



#val2014#svpol#socialpolitik

Löfvén statsminister - Reinfeldt avgår

Bye, bye alliansen. Jag kommer inte att sakna er.

Välkommen rödgröna!

Nya utmaningar väntar.

Släpp prestigen partier emellan. Samarbeta för ett icke-rasistiskt Sverige.

Minns att den stora majoriteten svenskar är mot främlingsfientlighet.

Fredrik Reinfeldt avgår som statsminister idag. Som partiledare till våren.

Åtta års alliansvälde är över.

Nu börjar resan mot ett nytt, mer jämlikt och solidariskt Sverige.

Det känns gott i min mage.



#val2014#svpol#socialpolitik