Intervjun jag skulle gjort idag blev inställd på grund av att den jag skulle träffat blivit sjuk. I stället bestämde jag mig för att fylla i blanketterna jag fått från Försäkringskassan. Dels en ny sjukanmälan, sedan en blankett för "Tvistig sjuklön", eftersom min arbetsgivare inte sjukanmälde mig när jag bad om det.
Jag är stolt och tacksam att jag klarar att t ex fylla i blanketter själv idag. Det var så många år som jag inte ens kunde läsa det som stod på pappret om jag fick en blankett. Så många år som jag levde i en enda dimma på grund av stark ångest och depressioner. Min make fick fylla i blanketterna och ibland får han hjälpa mig fortfarande. Men nu för tiden är han också ofta trött och stressad, så jag är glad att jag kan fixa det här själv.
Men det var inte smärtfritt att fylla i blanketterna idag. Tårarna föll när jag fyllde i dem. Så många minnen som tränger sig på, jobbiga minnen. Fortfarande sörjer jag på något sätt, fast inte längre hela tiden, över att jag blev sjuk 1998. Jag känner viss skuld och ilska över att jag stressade sönder mig själv, att jag inte tog bättre hand om mig själv då.
Trots allt känner jag tacksamhet över att jag lever idag. Att jag har fått en ny chans i livet. Att jag får en ny chans att börja om också idag. Tacksamhet över allt jag lärt mig om mig själv och andra människor under den här långa, tunga resan. Så, även om det var jobbigt en stund idag; tack.
Musik tröstar och läker trasiga själar. Tack för musiken.
Varm kram till dig, fina, tappra, starka och kloka Anna-Karin!
SvaraRaderaLyckas jag skriva här med mobilen tro ? Jag vill bara skriva att jag tycker att du är en så stark människa, en förebild för många.
SvaraRaderaKram Carola
Hoppas tårarna har slutat droppa o du kan le lite. Du får titta på Håkan Hellström ikväll, som sagt musiken läker. Ha själv en skön helg med mycket musik o skratt. Kram Carina
SvaraRaderaGökboet: Varm kram tillbaka till dig och tack för att du läste och för dina ord till mig. :)
SvaraRadera"Ibland måste man göra riktigt svåra saker fast man inte riktigt vill. För annars är man ingen riktig människa utan bara en liten lort". (Astrid Lindgren)
Kram!
Carola: Fint att du kunde skriva till mig med mobilen, så märkligt att det ska krångla med att kommentera här i min blogg för några av mina bloggvänner. Jag undrar varför det är så.
SvaraRaderaTack för dina fina ord till mig. Jag känner mig inte alls stark. Jag känner mig väldigt skör just nu. Men jag vill gärna ge hopp till andra som är där jag är eller där jag har varit. Andra som har varit utmattade och andra som har besvär med ångest som jag har. Jag vill visa att det går att må bättre, även om det kanske aldrig blir som det var innan jag gick in i väggen. Det går att ha ett liv, trots allt. Även om man ibland mår bättre och ibland sämre igen.
Idag är jag väldigt trött. Jag har sovit dåligt och särskilt den här senaste natten. Jag vet inte hur många gånger jag vaknat i mardrömmar, panikångest och oro kring ekonomin och utförsäkringen. Men det går över igen, det blir bättre, det lägger sig. Alla kaos går över så småningom. Tillit. Hopp. Acceptans.
Kram!
Carina: Tårarna slutade att rinna ganska snabbt. Men jag var trött länge efteråt. Och jag är trött idag också, jag har sovit oroligt och drömt mardrömmar.
SvaraRaderaJag såg Håkan på TV igår, det är alltid kul att lyssna till honom. Men det skulle varit mera musik i programmet, tycker jag.
Ha en fin helg du också, Carina! Kul att du kika in här i min blogg.
Kram!