onsdag 29 augusti 2012

När ljuset slocknar



När ljuset slocknar i mina ögon?

Vem är då där för mig?


(Anna-Karin 2012)

6 kommentarer:

  1. Ja...man känner sig ofta väldigt ensam.

    Jag undrade över att människor inte såg att mina ögon var helt döda - det som jag själv såg i spegeln.
    En kvinna såg. Hon hade själv varit utmattad tidigare i livet.

    Massa ♥ ♥ till dig A-K!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det ligger mycket i det du skriver, SoF, att man kanske måste ha varit där själv för att se hur människan mår inuti sig.

      De här orden kom till mig, de berörde mig och jag ville spara dem här i min blogg. Jag tycker själv att de går att tolka på flera olika sätt. Också rent existentiellt.

      Allt gott!

      Radera
  2. Vad skall man säga om denna osäkra framtidsfråga?

    Man måste se till
    att vara frisk och lönsam
    för vårdbolaget.

    Ett steg i taget och lite smultron därtill. Kram, Kalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man får säga och känna vad man vill om den här frågan i den lilla dikten.

      Jag tyckte själv om de här orden, så jag ville spara dem här i min blogg när de kom till mig.

      Jag kan tolka dem på flera olika sätt. Allt från att vara i sorg eller depression till att vara rent fysiskt död. Till exempel.

      Smultron är aldrig fel. Fast det är lite svårt att hitta smultron därute just nu. Har du ätit några smultron i år, Kalle?

      Allt gott!

      Radera
  3. Tack Maskroskvinnan
    för allt vackert du skriver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, snälla Ulla, för att du läser här och skriver så fina ord till mig. Så glad jag blev för dem.

      Allt gott!

      Radera