torsdag 3 april 2014

Raggningsförsök

Jag redo att lufsa mig till hälsa.

Jag kämpade med mjölksyran när jag passerade skolgården. Knappt halvvägs till mitt mål, småjoggade jag flåsande i motvinden.

Fyra småkillar, kanske nio år gamla, hängde över staketet till skolgården och tittade på där jag sprang. Eller vad jag nu ska kalla det jag gjorde. Lufsade mera.

"Hej!", ropade de till mig när jag for förbi.

"Hej!", ropade jag glatt tillbaka.

När jag lufsat tio meter till hörde jag en liten pojke ropa där bakom mig:

"Hur får jag tag i dig?"

Jag vände mig om, tittade på småkillarna och log i farten.

Sedan fnissade jag så att folk jag mötte måste ha undrat hur det var med mig. Egentligen.

Jag fick stanna och hålla i ett staket intill vägen tills jag fnissat klart.

Jag anar att småkillarna hade lika roligt som jag själv.






#Blogg100 - Dag 35

14 kommentarer:

  1. Roligt småtrevligt inlägg ;) Kram♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Gerd! :) Jag fnissar fortfarande när jag tänker på den här situationen. Ungar är härliga. :)

      Kram

      Radera
  2. Nu har du avverkat en tredjedel av ditt bloggmaraton!
    Hur känns det? Hej heja ;) ropar Kalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Kalle, det känns hur bra som helst. Bloggandet flyter på och inspirationen flödar. :)

      Jag är ju van vid att blogga nästan varje dag. Så det var inte så stor sak för mig prestationsmässigt med Blogg100. Bara kul att hitta nya fina bloggar och bloggare. :)

      Kram

      Radera
  3. Heheheh, härligt att bli så fnissig. Livsglädje. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha, ha, ha.. ja, Marie-Louise, jag fnissar fortfarande när jag tänker på det som hände. :) Det var så oväntat och det var så underbart härligt att få fnissa så där att det inte gick att stoppa. Livsglädje är bra ord för känslan. :)

      Kram

      Radera
  4. Jättefint foto, och att få fnissa gott är härligt :)

    Kramen Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Eva, de här solglasögonen skyddar verkligen mot starkt vårljus. ;) :)

      Fnissa är livsbejakande. Underbart att jag kan fnissa! :)

      Kram

      Radera
  5. Ett härligt inlägg kryddat med lite av varje. Kram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goa Bosse! :) Du är en mästare på att skriva så att man ibland börjar fnissa, så roliga historier som du bloggar om ibland.

      Jag är egentligen en glad människa som har lätt för att fnissa. Även om det kanske inte märks så ofta här i min blogg. Mina döttrar tycker ibland att det är pinsamt att gå på bio och se en komedi med mig. Gissa varför? ;) :)

      Kram

      Radera
  6. Svar
    1. Gullig liten historia, ja. :) En händelse som fick mig att fnissa så där härligt befriande så att jag kan leva på det länge. :)

      Kram!

      Radera