Extra val 22 mars 2015

För första gången sedan 1958 kommer det att hållas ett extra val i Sverige den 22 mars 2015. Det beskedet gav statsminister Stefan Löfvén igår till svenska folket. Samtidigt sträckte han än en gång ut en hand till alliansens partier och öppnade för samarbete.

Blockpolitikens död är mitt drömscenario och som jag ser det det enda sättet att lösa den låsta situation som Sverige hamnat i politiskt. Samarbete skulle ge signaler till folket om samling och kraft.

I stället fortsätter partierna att bete sig som att de var i krig med varandra. "Politik är inget sällskapsspel", för att citera Annie Lööf, C. För att sedan själv bete sig som att politik var ett sällskapsspel. Där alltihop går ut på att någon ska bli en förlorare. Jumbon.

Vad är då politik? För mig är det ett sätt att skapa demokrati. Politik är ett sätt att bygga ett starkt samhälle att leva i för levande människor. Allt från de riktigt små barnen till de döende. Allt från den hemlöse till den som bor i ett slott. Allt från den sjuke till den friske. Politik är för mig ett sätt att minska klyftor mellan människor därför att ett samhälle är starkast när klyftorna mellan människorna är små i stället för stora.

Jumbon i sällskapsspelet "Sveriges politik" just nu är väljarna. Folket. De som för bara ett antal veckor sedan drog en lättnadens suck inför ord som att "nu ska systemet med utförsäkringar avskaffas." "Nu höjer vi A-kassan från årsskiftet." "Idag börjar vi vägen mot välfärd för alla i stället för ett fåtal."

Ett 13-procentigt främlingsfientligt och rasistiskt parti var mäktigt stort att kunna kaos-göra och förlama riksdagen. Så till den milda grad att Stefan Löfvén, trots sin utsträckta hand, till sist inte såg någon annan utväg än att utlysa extra val den 22 mars 2015.

Löfvén stod stark och modig när han berättade det inför press, folket och världen. Med Gustaf Fridolin vid sin sida, uttalade han äkta, känslosamt och modigt att han tänkte vägra låta ett rasistiskt parti skaffa sig den makt de försökte skaffa sig. Därför beslutet om extra val. Nu är det folket som får bestämma.

I kulisserna stod de andra partierna tillsammans med SD. De kunde fortfarande välja att ta den utsträckta handen. Sätta sig och förhandla med regeringen på ett ansvarsfullt sätt. Det skulle fått mig att känna respekt inför alliansen. Trots att de orsakat så mycket lidande för bland annat mig och så många andra sjukskrivna människor under sina åtta år vid makten.

I stället valde alliansen att fortsätta sin krigsstig. Taggade till tusen. För att lyssna till hur folket mår, hur deras politik skapat sådan stress och så ökade klyftor mellan människorna i Sverige att allt fler blir sjukskrivna och mår psykiskt dåligt, det verkar de fortfarande inte vara intresserade av.

Det handlar om makt. Makten över kapitalet. Makten att skapa billig arbetskraft. Makten att ha ett rejält utanförskap i Sverige. Makten att kunna fortsätta öka klyftorna mellan människor i stället för att minska dem. Makten att ge mer till dem som redan har mycket på bekostnad av de mest utsatta grupperna i samhället.

Jag drömmer mig bort till en annan värld. Till ett drömland där de folkvalda lyssnar till och ser det missnöjda folket. Där de starka lyfter de svaga. Till en värld där människorna omhändertar varandra i stället för att omhänderta kapital. Jag drömmer mig bort till en värld större än den här. En dröm, javisst. En dröm som skulle kunna bli verklighet. Om inte det var för det där sällskapsspelet där det måste finnas förlorare som pågått så länge nu och pågår fortfarande i Sverige.

Jag var en drömmare ...

Jag drömde om något större.

Tills jag insåg att den enda som verkligen kan göra skillnad är jag själv.

Med mina tankar. Orden. Handlingarna.

Vad jag väljer att rösta på den 22 mars 2015.

Ett starkt samhälle med välfärd för alla och minskade klyftor mellan människor i stället för motsatsen. Ett samhälle mot främlingsfientlighet och rasism i stället för motsatsen.

Och inte minst ATT jag röstar den dagen.

Tills dess och på obestämd tid lever alliansens budget vidare. För varje dag som går fortsätter sjuka människor att utförsäkras i Sverige. Stora grupper sjuk- och ålderspensionärer fortsätter att ha det ekonomiskt tufft. Barn vräks och är ekonomiskt utsatta bland annat på grund av alliansens regler kring trygghetsförsäkringarna. Barnen och lärarna i skolorna får leva vidare med stressen där. Stress som fördummar i stället för att skapa skärpa och kunskap. På arbetsplatserna går människorna omkring med klumpar i sina magar av oro för att de själva eller någon anhörig ska bli sjuk eller bli av med jobbet. Oro över hur ekonomin drastiskt kan raseras vid sådana mänskliga saker som att man kan bli sjuk eller råka ut för en olycka eller förlora jobbet. Oro som i förlängningen skapar psykisk ohälsa.

Jag känner sorg.

Jag var en av dem som drömde om något större.

Idag känner jag sorg.

Men redan imorgon tänker jag börja drömma igen.

Jag vet, helt säkert, att drömmar kan bli verklighet.

Jag vet, helt säkert, att människor kan vakna upp och resa sig mot onda krafter.

Jag ser ett folk resa sig tillsammans mot hotfulla mörka krafter. Ett folk så starkt tillsammans att de inte ens förstår det själva.

Det goda besegrar det onda.

Förr.

Eller senare.

Allt gott till Sverige just nu. Den 22 mars 2015 och därefter.

Frid i människors hjärtan.

Slut med sällskapsspel.

Tid att hålla samman.



Lästips:

"Så hade kris och extra val kunnat undvikas" (Sveriges Radio)

"Så påverkas hushållen av regeringskrisen" (Aftonbladet)

"En intrikat och spännande situation i svensk politik" (Martin Mobergs betraktelser, FB)

"Alliansen tappar fördel i nya valrörelsen" (Analys, Sveriges Radio)

"Missnöje över utebliven höjning av a-kassan" (Sveriges Radio)

"Krisen gjorde Löfvén till landsfader" (Aftonbladet)

"Barnrumpan som blev partiledare" (Röda Berget)

"Fullständigt huvudlöst" (Allehanda)



#svpol #extraval15#budget2015