I helgen har jag hjälpt yngsta dottern att tapetsera en hall. Den första våden var den krångligaste att få upp. Eller, nej, det var nog den andra som var mest krånglig.
När vi satte upp den tredje tapetvåden på väggen hade jag klurat ut mönsterpassningen.
Efter det ropades jag in som "Specialisten" under tapetseringen och fick inte lämna lägenheten förrän tillräckligt mycket hade gjorts den dagen.
Jag tapetserade och målade en del förr om åren. Nu är det länge sedan. Roligt att känna att kunskapen och känslan om hur man gör finns kvar i minnet fortfarande.
Det är väl samma sak med att tapetsera som att lära sig cykla, tänker jag.
Har man en gång gjort det, så minns man det för alltid.
Men det krävs en hel del talang och massor av tålamod. Alltid roligt att vara eftertraktad. Visst är det en speciell känsla att se hur det växer fram på väggarna. Svårast är det med små vrån och vid kontakter av olika slag. Men som du skriver. Har man gjort det förr finns det kvar någonstans i "systemet". Kram Bosse
SvaraRaderaDet är roligt att se ett litet rum som en hall förvandlas helt bara genom att man sätter upp tapeter på väggarna.
RaderaJag hjälpte till genom att ge lite goda råd och hålla tapeten ibland och skära till någon våd. Kändes i alla fall bra att se att jag hade kvar den kunskapen i mig fast att det var länge sedan jag var med vid en tapetsering. :)
Kram
Tro.det.eller ej, men jag har.aldrig tapetserat. Tror inte jag tålamod med en sådant.
SvaraRaderaDet finns säkert massor med människor som aldrig tapetserat, tror jag. Idag finns det i alla fall tapeter som är så enkla att sätta upp om man vill det. Man kan välja en tapet som inte kräver någon mönsteranpassning t ex.
RaderaTack för att du kikade in här och skrev till mig!
Allt gott!
Attans vad du är duktig!!!! Sug på berömmet och sträck på dig vännen :-) Ha en bra dag/ kram
SvaraRaderaSå paff jag blir när andra tycker att jag är duktig för att jag kan tapetsera, känner jag. :) Tack, Spanaren! :)
RaderaFör sex år sedan, samtidigt som jag började blogga, målade jag om hela vårt kök förresten. ;) :)
Ibland så ser man kanske inte alltid det man fått som gåva. Utan man behöver andra människor som tydliggör det för en som människa.
Jag har sytt mycket i mitt liv också, tidigt i tonåren. Det tränade mig i att mäta och klippa och skära och tänka mönster och färger med mera med mera. :) Säkert har jag haft hjälp av den kunskapen också när jag tapetserat.
Kram