onsdag 23 september 2015

Sjukfrånvaron ska brytas enligt Annika Strandhäll

Idag har socialförsäkringsminister Annika Strandhäll lagt fram regeringens första åtgärdspaket för att dämpa uppgången i sjukfrånvaron. Hon har blivit intervjuad i flera media.

Det var så många, långa och tuffa år under Alliansens tid när man som jag själv var sjukskriven. Motståndet var så stort. Empatilösheten från politiker och myndigheter ibland kvävande. Hånet och misstron mot de sjuka människorna så inhumant att jag egentligen inte vet hur jag orkade ta mig igenom de där åren. Alla orkade tyvärr inte det heller.

Därför är det omtumlande att nu, faktiskt, ha överlevt. Att få uppleva förändringens vindar svepa fram i politiken. Det känns gott i min mage. Samtidigt som jag känner tillit är där en ilning av vaksamhet inför vad som nu händer. Jag och många med mig har ju verkligen fått uppleva hur politiska beslut kan påverka livssituationen för människor som sjukskriven under Alliansens tid vid makten.


Debatten om regeringens budgetförslag att ta bort det sjuka systemet med utförsäkringar från och med den 1 februari 2016 är högaktuell. Imorgon, torsdag den 24 september kommer man att diskutera den frågan i direktsändning i SVT Debatt.

De ökande sjuktalen i Sverige ställer saker och ting på sin spets. Hur kommer det sig att så många människor får psykisk ohälsa idag? Vad ska vi göra åt det? Vilket är samhällets ansvar och vilket är individens ansvar? Arbetsgivarnas ansvar? Hur har det kunnat bli så här i ett så rikt land som Sverige?

Frågorna är många och svaren är inte särskilt enkla, tror jag.

Fast verkligheten ger ändå vissa svar. Verkligheten visar att det hjälpte inte på något sätt att minska sjukskrivningar eller att bevara människors psykiska hälsa genom att pressa människor. Vare sig i hårt slimmade arbetsmiljöer eller i en hårt pressande sjukskrivningsprocess. Inte heller hjälpte det att utförsäkra sjuka människor. De flesta sjuka blev bara ännu sjukare av att utförsäkras. Dessutom blev de fattiggjorda. En del försvann i tomma intet. Blev anhörigförsörjda. En del orkade inte längre att leva. De tog sina liv.

Om människor hade blivit friska av att vara hårt pressade, hade vi idag haft låg sjukskrivning och minskad psykisk ohälsa i stället för tvärtom. Den slutsatsen är lätt att dra om man tänker till en stund. Och om man vill se verkligheten i vitögat.

Inte heller gjorde det människor friska och arbetsföra att Alliansen under åtta års tid snabbt och kraftfullt ökade de ekonomiska klyftorna i Sverige. Nej, det blev precis tvärtom. Ökade klyftor och ett ojämlikt samhälle gör människor sjuka. Ett sjukt samhälle skapar sjuka människor helt enkelt. Medan ett jämlikt samhälle med minskade klyftor mellan människor får människor att må bra. De rika såväl som de mindre rika. Det är min starka övertygelse.

Vägen framåt mot ett friskt samhälle med så friska och välmående människor som möjligt tror jag själv går genom t ex arbetsmiljöer med plats för andrum. Genom kunskap om vad stress gör med oss människor. Genom att vi litar till varandra och lyssnar på både oss själva och den som inte mår bra. Genom att vi reagerar och bryr oss om vi märker att en medmänniska inte mår bra. Vare sig det gäller på en arbetsplats eller i ett privat sammanhang. Genom att vi tänker långsiktigt när det gäller lönsamhet. Det ska kosta att vara en arbetsgivare som sliter ut folk. Individen ska våga säga nej när det blir för mycket utan att känna sig rädd att förlora jobbet.

Det är en lång väg att nå dit, tror jag. Men varje litet steg i den riktningen kommer att få människor att må bättre än vad vi gör idag.

Jag tror att många människor hamnar i psykisk ohälsa idag ibland därför att det blivit en skam att falla igenom och visa sig sjuk och svag. Pressen man sätter på sig själv för att stå kvar på benen fast att det gungar, kan göra att man rasar helt. Förr eller senare. Rädslan för drastiskt försämrad ekonomi om man blir sjuk, skapar spänningar i kroppen som ibland blir till sömnrubbningar, till oro och ångest och kanske så småningom ohälsa. Det blir en ond spiral av alltsammans. Nu är hög tid att bryta den spiralen. Sätta fart på den goda spiralen.

Regeringen vill i sitt åtgärdsprogram bland annat att arbetsgivarna ska ta större ansvar för sina medarbetares hälsa. Det är bra tycker jag. Bland åtgärderna finns också förebyggande åtgärder för att minska kvinnors sjukfrånvaro.

Att man ser till individen tror jag är mycket viktigt när någon blir sjuk. För den som har blivit sjuk av stress eller som har fått utmattningssyndrom kan bli ännu sämre av att pressas in i t ex rehabilitering i ett tidigt sjukdomsskede. Man kan inte använda samma mall för alla människor. Vi är alla olika och när vi blir sjuka befinner vi oss i olika stadier vid olika tillfällen. Vi har också så olika diagnoser. Det är mycket viktigt att man ser till den enskilde individen och vad just han eller hon behöver för att hitta tillbaka till hälsan igen. Ibland är det kanske ett annat arbete. Ibland vila. Ibland bra rehabilitering. Eller något helt annat.

Jag tror att trygghet skapar friska och starka människor. Och tvärtom. Att först bli sjuk och sedan se sin ekonomi försämras drastiskt gör knappast att man blir friskare.

Därför är det viktigt att den ersättning man får från sjukförsäkringen är tillräckligt stor för att man ska kunna känna trygghet också när hälsan sviker. Där väntar jag på den dagen när regeringen höjer sjukersättningen för de människor som försökt allt de kunnat men ändå inte lyckas bli arbetsföra igen.

Idag är sjukersättningen inte mycket pengar att klara sig på. Det finns risk att man med sjukersättning blir försörjd av sin partner om man har en partner. Det är knappast den bästa förutsättningen för en relation och kan i sämsta fall leda till att man stannar kvar i en dålig relation på grund av ekonomiska skäl. Det behöver också bli ett slut på att sjuka människor hamnar i försörjningsstöd en längre tid så som det har blivit idag. Vi betalar skatt till en sjukförsäkring som vi har rätt att känna finns där för oss när vi behöver den och som är tillräckligt hög för att vi ska känna oss trygga.


Här nedanför finns intressanta aktuella länkar om du vill läsa mer och skaffa dig kunskap om det som sker just nu när det gäller sjukförsäkringen i Sverige.

Samtidigt som jag läser om regeringens åtgärdspaket, ser jag nyheten om hur allt fler skaffar sig privata sjukförsäkringar. Det vill säga, de som har råd att göra det. Och de som är tillräckligt friska för att kunna skaffa sig en.

Vi får aldrig, aldrig glömma bort att det alltid kommer att finnas människor som föds i ohälsa. Att det kan hända över en sekund en olycka som gör att den som var frisk aldrig mer kommer att kunna arbeta igen som förut.

Jag vill ett solidariskt samhälle där alla människor som blir sjuka har samma rätt till vård. Oavsett arbetsgivare, livssituation eller inkomst.

Sedan tror jag också att för att vi människor ska må psykiskt bättre behöver vi själva inse vad våra själar mår bra av. Skapande, kultur, andlighet. Litteratur och skrivande. Musik. Naturen. Det är sådant som själar mår bra av. Stillhet och lugna djupa andetag. Mer fokus på det inre än det yttre. Att hitta till en inre tillit, en inre trygghet i sig själv.


"Uppgången i sjukfrånvaron måste brytas" (Dagens Industri)

"Både ros och ris till Strandhäll" (LO-bloggen)

"Strandhälls åtgärdspaket" (Solrosuppropet)

"Vägen tillbaka efter lång sjukskrivning" (SVT)

"M talar inte sanning om sjukfrånvaron" (Aftonbladet Debatt)

"Regeringens nya krav ska minska sjuktalen" (Dagens Nyheter)

"Bra förslag men det går att göra ännu bättre" (Martin Mobergs betraktelser)

"Allt fler har sjukvårdsförsäkring" (SR Ekot)

"Nytt mål ska få ner sjukfrånvaron" (SVT)




8 kommentarer:

  1. Hejsan!
    Jag är inte alls lika positiv som du till det åtgärdsprogram som presenterades igår. Det andas nyliberalism på många punkter och känns rätt ogenomtänkt. Att sänka målet från dryga 10 till 9 dagar/år är ju en dålig start med en kurva som pekar i motsatt riktning. Vilka sjuka är det som ska nekas sjukpenning framöver?
    Sedan har vi det här med rehabiliteringsansvar. Det kan inte läggas ut på företag och kommuner. Patientsäkerheten måste gå först! Om man med rehab menar att låta sjuka jobba gratis i arbetslinjens anda förstår jag att man låter arbetsgivare organisera - men var inte regeringen högre ambitioner än så? Risken att sjuka ses som en ännu större börda än idag är dessutom överhängande. Sedan undrar man om det finns någon analys av samordningsförbundens verksamheter. De har inte imponerat hittills - och nu ska de få mer pengar. Till vad? Frisera Af:s siffor? Och slutligen talas det om pilotprojekt med att införa läkarintyg tidigare. Som om det skulle förbättra folkhälsan.
    Positivt är att man satsar medel på jämställdhet, skjuter till mer pengar till primärvård samt analyserar sjukskrivningspraxis.

    /Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina synpunkter, Monica, som jag läser noga och funderar vidare kring.

      Jag ville med mitt blogginlägg kanske främst försöka sätta ord på vad jag själv tror är anledningen till att många människor får psykisk ohälsa idag. Den stora pressen från olika håll, både från oss själva och utifrån. Inte minst hur vi sjuka pressats sönder ännu mer under Alliansens tid vid makten.

      Det är inte särskilt lätt att veta hur de här förändringarna från regeringen kommer att påverka på längre sikt. Men jag tycker ändå att jag ser en vändning mot ett annat samhälle. T ex kommer ju det inhumana systemet med utförsäkringar av sjuka människor att tas bort om budgeten går igenom. Från regeringshåll hör jag numera tydliga uttalanden om människors lika värde. Det ger mig hopp och jag känner tillit.

      Allt gott!

      Radera
  2. Det - människans lika värde - är jätteviktigt! Man hör det alltför sällan. Tror det är som du skriver, att ojämlikhet och orättvisor i sig kan vara en orsak till att många nöts ner i förtid och drabbas av olika diagnoser. Att inte bli bemött med värdighet och respekt skapar frustration, sorg och otrygghet. Svårt att hålla livsgnistan uppe då.

    /Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Monica, för de viktiga orden du skriver här i din kommentar. Jag håller med dig i det du skriver om.

      Kram och en skön helg önskar jag dig!

      Radera
  3. Bra skrivet - Som alltid.
    / Loppan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goa Loppan, så glad jag blir för din hälsning och för att du läser här i min blogg fortfarande. :)

      Kram och en skön helg önskar jag dig!

      Radera
    2. Din blogg är min lilla morgontidning. Ibland har det blivit mitt-i-natten läsning också när John Blund inte velat komma o hälsa på. Aldrig slutar jag läsa vad du skriver. Det finns alltid något för varje sinnesstämning man är i att läsa. Speciellt följer jag dina inlägg om sjukförsäkringen. Viktiga saker!
      Ha en riktigt fin helg du också. Kram tillbaka.

      Radera
    3. Oj, så glad jag blir för att du skriver till mig att du läser i min blogg så som du gör, Loppan! :) Jag har ju ingen aning om vilka som läser här eller varför för det mesta.

      Jag är glad att du gillar att läsa här. Önskar att du har det bra och att du får en härlig vecka och höst! :)

      Många kramar/Anna-Karin

      Radera