Mimmi gjorde det omöjliga

Igår hände det märkliga att min lilla dvärgpudel Mimmi hoppade upp helt själv i soffan här hemma. Något som hon enligt alla inblandade experter aldrig skulle kunna göra efter att ha opererat bort den högra höftleden på grund av Legg-Perthes sjukdom.

Då var hon cirka ett år. Snart fyller hon fyra år.

Mimmi gav mig själv hopp med sitt hopp.

Och massor av skratt!


Underbara, älskade hund som jag sett så stark och tålmodig genom svår smärta och sjukdom.

Älskade Mimmi som vågade det omöjliga hoppet!

Trött Mimmi på Rehab-träning

Idag var jag med Mimmi på Rehab-träning för fjärde gången.

Mimmi var trött idag, orkade fem minuter på löpbandet i vatten upp till magen. Sedan var det stopp. Eller mera hopp ... på tre ben. Eller som att hon fick kramp i det opererade benet.

Troligen får hon gå en eller ett par extra gånger på Rehab-träningen.

Det finns inget hinder att Mimmi så småningom är med i olika träningsformer, enligt sjukgymnasten. En lydnadskurs till våren är bara bra för henne.

Så nu får jag lust att anmäla mig till någon kurs hos Brukshundsklubben till våren.

Jag minns hur roligt vi hade, jag och Mimmi, när vi tränade tillsammans i våras. Och också mötte andra hundägare och deras hundar.

Operation för Mimmi

Nu är det bestämt.

Nästa tisdag ska Mimmi opereras för besvären hon har i sin höft efter Legg-Perthes sjukdom.

Jag är tacksam att det finns veterinärer och djursjukhus som kan hjälpa djur som blir sjuka.

Prognosen för Mimmi är god.

Jag ser fram mot att så småningom äntligen kunna låta henne springa och skutta fritt igen i skogen eller på öppna fält.

Låta henne springa sig vild av glädje igen.