tisdag 5 februari 2013
Åldrandet
Igår var jag på 75-årskalas.
Det var en glad tillställning. Mycket prat och skratt. Kaffe och tårta.
Idag är jag trött. Det tar tid för mig att smälta alla intrycken och allt pratet. Alla känslor som det framkallar i mig att vara med många människor, som den starksköring eller högkänsliga människa jag är.
Meditera hjälper mig. Att skriva är ett sorts meditation för mig. I det fria skrivandet reder jag ut det nystan av tankar och känslor jag har inuti mig ibland.
Jag tänker på det där med att åldras. Människorna jag mötte igår var så pigga, hade massor att berätta, skrattade mycket. Ser fortfarande ut ungefär som när jag mötte dem för allra första gången för så där 25 år sedan.
Ibland känner jag som att människan kommer till en punkt i sitt liv där hon är "färdig". Åtminstone när det gäller det yttre. Sedan är hon kvar där till den dagen hon antingen stilla, eller snabbt, vissnar som en blomma ... och dör.
Fast inuti kan man förändras och mogna hela livet, tror jag. Om man lever med ett öppet sinne och hjärta.
Att åldras idag är inte detsamma som att åldras för 50 år sedan.
Vilka möjligheter vi har som människor idag i den rika delen av världen.
Möjligheter att uppleva, leva och mogna.
Så levande ända in i döden.
#Blogg 100
Det var en glad tillställning. Mycket prat och skratt. Kaffe och tårta.
Idag är jag trött. Det tar tid för mig att smälta alla intrycken och allt pratet. Alla känslor som det framkallar i mig att vara med många människor, som den starksköring eller högkänsliga människa jag är.
Meditera hjälper mig. Att skriva är ett sorts meditation för mig. I det fria skrivandet reder jag ut det nystan av tankar och känslor jag har inuti mig ibland.
Jag tänker på det där med att åldras. Människorna jag mötte igår var så pigga, hade massor att berätta, skrattade mycket. Ser fortfarande ut ungefär som när jag mötte dem för allra första gången för så där 25 år sedan.
Ibland känner jag som att människan kommer till en punkt i sitt liv där hon är "färdig". Åtminstone när det gäller det yttre. Sedan är hon kvar där till den dagen hon antingen stilla, eller snabbt, vissnar som en blomma ... och dör.
Fast inuti kan man förändras och mogna hela livet, tror jag. Om man lever med ett öppet sinne och hjärta.
Att åldras idag är inte detsamma som att åldras för 50 år sedan.
Vilka möjligheter vi har som människor idag i den rika delen av världen.
Möjligheter att uppleva, leva och mogna.
Så levande ända in i döden.
#Blogg 100
söndag 3 februari 2013
Krönika: "De livsviktiga orden"
Dagens krönika av mig hos 1av3.se heter "De livsviktiga orden i informationssamhällets brus".
Välkommen att läsa!
Från hjärtat/
Anna-Karin
#Blogg 100
lördag 2 februari 2013
Vårens första kruka med pärlhyacinter!
En kruka med ljusblå pärlhyacinter gör vår inomhus.
Pastellfärger är vackra. Alldeles särskilt den här årstiden, tycker jag.
Tio plusgrader var det i det inglasade uterummet idag när solen var framme.
Jag älskar att tjuvstarta våren!
#Blogg 100
fredag 1 februari 2013
Sorg och ångest
Denna morgon vaknade jag i en dröm där min mamma var så levande. Hon kramade min hand hårt med sin varma hand. Log mot mig med glada ögon.
Att vakna var som att vara med om att hon dog igen framför mina ögon, så smärtsamt.
Jag fick en stark panikattack, den starkaste på länge. Det kändes som att marken försvann under mina fötter där jag gick på köksgolvet. Som att väggarna föll mot mig.
Försökte att fixa lite fredagsfint med tulpaner och plocka undan lite.
Fast insåg att det enda jag orkade med idag var att ta hand om mig själv och Mimmi.
Vila för att hämta kraft igen.
Igår var jag och beställde blommor till min mosters begravning. I blomsteraffären dit jag och mamma brukade gå så ofta och njuta av alla vackra blommor där.
Jag vandrade i mammas kvarter.
I min själ blev hon levande igen.
Vissa dagar när man är i sorg, handlar dagarna om att helt enkelt försöka överleva.
Ta sig igenom dem.
Hämta kraft.
#Blogg 100
Att vakna var som att vara med om att hon dog igen framför mina ögon, så smärtsamt.
Jag fick en stark panikattack, den starkaste på länge. Det kändes som att marken försvann under mina fötter där jag gick på köksgolvet. Som att väggarna föll mot mig.
Försökte att fixa lite fredagsfint med tulpaner och plocka undan lite.
Fast insåg att det enda jag orkade med idag var att ta hand om mig själv och Mimmi.
Vila för att hämta kraft igen.
Igår var jag och beställde blommor till min mosters begravning. I blomsteraffären dit jag och mamma brukade gå så ofta och njuta av alla vackra blommor där.
Jag vandrade i mammas kvarter.
I min själ blev hon levande igen.
Vissa dagar när man är i sorg, handlar dagarna om att helt enkelt försöka överleva.
Ta sig igenom dem.
Hämta kraft.
#Blogg 100
Etiketter:
#Blogg 100,
Agorafobi/ångest,
Döden,
Livet,
Sorg
torsdag 31 januari 2013
Empati
Den allra viktigaste ingrediensen för att bygga ett samhälle är just empatin. Det är omöjligt att bygga ett samhälle om inte där finns människor med empati. Förmågan till empati anses medfödd. Den går också att träna upp genom livets gång.
Jag själv har en extremt empatisk förmåga, enligt bland andra min vägledare på vägen från utmattning till hälsa igen.
Ibland är det jobbigt att ha mycket empati.
Det gäller att komma ihåg att ha empati för sig själv också.
Fast jag vill inte vara utan förmågan till empati som människa.
Empati innebär till skillnad från sympati alltid en handling. Alltså inte bara en känsla eller ord utan också aktiv handling.
I länken TuvaForum definieras empati så här:
"Empati är en medfödd förmåga, en del av vårt biologiska arv. Empati är förmågan att förstå och reagera på en annan människas unika erfarenhet, att känna respekt för individen och situationen. Världen är i ständig förändring och empatin gör att vi kan vara smidiga och flexibla, att släppa våra förutfattade meningar och gå in i relationer med både ett öppet hjärta och sinne.
Utan empati har vi ingen kontakt med andra människor på ett nära och meningsfullt sätt. Det finns inte heller någon större önskan eller lust att bry sig om varandra om vi inte är rustade med empati. Utan empati förstår vi inte andra människor, vi kan inte heller förstå varandra eller sträcka ut handen till varandra för att ge och få stöd, uppmuntran, ömhet och tillgivenhet. Utan empati blir vi ovilliga att erbjuda hjälp och vänder människor ryggen och går iväg från deras smärta eller nöd.
Empatiskt beteende:
- Ärlighet
- Ödmjukhet
- Accepterande
- Tolerans
- Tacksamhet
- Tillit
- Hopp
- Förlåtelse
Oempatiskt beteende:
- Oärlighet och svek
- Stolthet, inbilskhet, osund egoism
- Perfektionism
- Intolerans, förutfattade meningar, fördomar
- Otacksamhet, girighet, tanklöshet
- Cynism, misstänksamhet, skepticism
- Hätskhet, bitterhet och hat
Empatin är alltid, utan undantag, handlingsinriktad."
Källa: TuvaForum
#Blogg 100
onsdag 30 januari 2013
Första vårpromenaden med Mimmi?
Vårljus föll in genom mitt fönster idag. Därute sjönk snön ihop alltmer. Plötsligt kunde jag se gräset och mossan igen.
Jag kände hur det började spritta i mig. Vårkänslor som vaknar till liv. Hopp om liv som vänder åter.
Tog en vårpromenad med Mimmi. I vårvindar så friska.
Dags att börja leta vårtecken, tänker jag.
Tråkigare kan man ha det.
#Blogg 100
tisdag 29 januari 2013
Sömnig dag
Ibland får jag bara sån lust att lägga mig i sängen, dra täcket över huvudet och sova, sova, sova.
Idag har jag känt mig sådan hela dagen.
Fast jag släpade mig upp i alla fall.
Kom iväg till hårfrisörskan och var där i tid klockan nio. Blev riktigt fin i håret, nyklippt och med ljusa slingor i det bruna håret. Vårfin. Bara att ta på mig lite färgglada vårkläder också i stället för yllekoftan som det känts som att jag bott i de senaste månaderna.
Lyckades fixa till spaghetti och falukorv tillsammans med yngsta dottern. Matlagning är annars något som jag blir väldigt trött av att hålla på med. Särskilt om det är många ingredienser och moment i matlagningen. Så, någon mästerkock har jag för tillfället inga planer på att bli. Ingen kan kunna allt och alla kan något. Jag är bra på att skriva. Bland annat.
Jobbade en timme med texter för Skrivklådan. Fast det kändes som att jag hade jobbat i tre timmar.
Och lyckades, tydligen, få till ett blogginlägg idag också. Att blogga känns som att vila för mig.
Heja mig!
#Blogg 100
Idag har jag känt mig sådan hela dagen.
Fast jag släpade mig upp i alla fall.
Kom iväg till hårfrisörskan och var där i tid klockan nio. Blev riktigt fin i håret, nyklippt och med ljusa slingor i det bruna håret. Vårfin. Bara att ta på mig lite färgglada vårkläder också i stället för yllekoftan som det känts som att jag bott i de senaste månaderna.
Lyckades fixa till spaghetti och falukorv tillsammans med yngsta dottern. Matlagning är annars något som jag blir väldigt trött av att hålla på med. Särskilt om det är många ingredienser och moment i matlagningen. Så, någon mästerkock har jag för tillfället inga planer på att bli. Ingen kan kunna allt och alla kan något. Jag är bra på att skriva. Bland annat.
Jobbade en timme med texter för Skrivklådan. Fast det kändes som att jag hade jobbat i tre timmar.
Och lyckades, tydligen, få till ett blogginlägg idag också. Att blogga känns som att vila för mig.
Heja mig!
#Blogg 100
måndag 28 januari 2013
Vräkningar av barn fortsätter i Sverige trots nolltolerans
2012 fick 569 barn i Sverige uppleva en vräkning. Siffrorna redovisas av Kronofogden varje år.
Det är några färre vräkningar av barn än 2011 men alldeles för många barn i ett så rikt land som Sverige.
Mitt hjärta gråter för de här barnen.
Hur kan det få ske?
Var finns de människor som ser de här barnen innan det är för sent?
Så länge det finns barn som vräks i Sverige, så länge finns det också fattiga barn här.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de två partier som tycker att vräkningar av barn ska förbjudas i Sverige.
Se även:
"Hem & Hyra"
"Barn i Sverige blir vräkta från sina hem"
Metro, "Trots nollvision blir barn vräkta"
DN, "Socialborgarrådet: Svårt att undvika att barn vräks
G-P, "2 631 barn vräkta"
Det är några färre vräkningar av barn än 2011 men alldeles för många barn i ett så rikt land som Sverige.
Mitt hjärta gråter för de här barnen.
Hur kan det få ske?
Var finns de människor som ser de här barnen innan det är för sent?
Så länge det finns barn som vräks i Sverige, så länge finns det också fattiga barn här.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de två partier som tycker att vräkningar av barn ska förbjudas i Sverige.
Se även:
"Hem & Hyra"
"Barn i Sverige blir vräkta från sina hem"
Metro, "Trots nollvision blir barn vräkta"
DN, "Socialborgarrådet: Svårt att undvika att barn vräks
G-P, "2 631 barn vräkta"
Etiketter:
#Blogg 100,
Barnfattigdomen,
Politik,
Samhälle
Vårdrömmar
Idag lyckades jag sova ända till klockan åtta efter att ha somnat om klockan sex.
Det var härligt att vakna och upptäcka att det var ljust utanför mitt fönster.
För varje dag nu närmar vi oss våren allt mer.
Jag tänker på tussilago, snödroppar och scillor så ofta som jag kan.
Grönt gräs och skogslönnen som står i blom.
Njuter av att se snötäcket stilla sjunka ihop i mildvädret därute.
Och än har inte Vättern lagt sig.
Våren och värmen kommer att vinna över mörkret och kylan.
Det känns tryggt att veta.
#Blogg 100
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






