Juni

Böljande gröna bladverk

Blommande syrén

Maskros i grönt gräs

Ljusa, ljumma, långa sommarkvällar

Igelkott och fågelsång

Smultronblom och smörblomsgult

Allt därute lockar

Kom!

(Anna-Karin)

#Blogg100 - Dag 94

Anti-stress: EFT - stressreducerande metod

I början av min utmattning när jag började vakna till så smått igen, sökte jag efter olika metoder för att må bättre och läka. Läkarna hade ingen hjälp att erbjuda mig mer än att de sa till mig att ha tid och tålamod. Vilket de hade helt rätt i.

Fast där finns också annat som både jag själv och forskare idag vet hjälper och läker. Som meditation och mindfulness. Min bokhylla här hemma är fortfarande full av böcker från den tiden när jag själv sökte mig fram. Det finns massor av olika sätt för att minska stress och ångest.

Något som jag vet att jag testade för länge sedan var att knacka på olika punkter på kroppen. Jag har en bok om det här hemma. Jag förväntade mig inget alls när jag knackade på mig själv. Fast faktum var att jag kände mig mer avspänd efter min självbehandling. En liten stund i alla fall. Tills någon stängde en dörr eller öppnade kylskåpet eller en bil körde förbi. Så stresskänslig var och är jag ibland fortfarande. Det behövs inte mycket för att jag ska gå upp i varv. Fast det som är härligt är att jag numera ibland går ner i varv. Till skillnad från när det var som värst och jag var uppe i varv dygnet runt, 24 timmar gånger sju dagar i veckan.

Idag använder jag mig för det mesta av motion, meditation, mindfulness, musik, yoga eller att bara vila mig i tystnad för att komma ner i varv. Jag har hittat det som hjälper just mig att gå ned i varv.

Av en slump hittade jag häromdagen en video på YouTube som jag provade. Det är en teknik som heter EFT, Enkelt uttryckt kan man säga att man i EFT använder sig av knackningar på olika ställen på kroppen i stället för av nålar eller tryckningar som i akupunktur och akupressur. Man kan knacka på sig själv, man är alltså inte beroende av någon annan för att komma ned i varv. Det tycker jag är en stor fördel. Det känns bra att kunna ta hand om sin stress själv på olika sätt.

När jag hittade videoklippet blev jag så klart nyfiken på att prova det. Inga förväntningar hade jag den här gången heller. Bara ren nyfikenhet på hur jag skulle känna mig efteråt.

Jag upplevde att jag blev mer avspänd i hela kroppen, kände spänningar släppa i hela mig och jag hamnade i lugn- och ro-tillståndet som jag numera känner igen i mig när jag når dit. Det tillstånd där kropp och själ får den vila de behöver för att fungera och må bra.

HÄR är videon med EFT som jag testade.

Prova gärna olika tekniker för att minska negativ stress.

Fast känns också alltid efter själv hur du upplever det.



Blogg100 - Dag 93

I Söderköping med tankar om att vara människa

Jag har så många gånger varit på väg till Söderköping i mitt liv. Har lockats av att läsa om och se bilder på den lilla staden. Igår blev det äntligen av.

Filmen "Madicken" är en av de filmer som har spelats in i den här charmiga, gamla, vackra miljön.

Jag älskar att hamna i gammeldags miljöer som den i lilla Söderköping. Det blir ett lugn i mig och sen sätter fantasin igång bland alla gamla hus och detaljer från förr.

Tänk om det fanns en tidsmaskin på riktigt! Om man bara för en dag kunde trolla sig själv bakåt 500 år. Så spännande det skulle vara att se hur det såg ut på riktigt där på den tiden, vad människorna gjorde och hur de såg ut.

Hur mycket skulle man känna igen i sig själv och hur mycket skulle man bli förvånad över? Hur mycket har vi egentligen förändrats som människor? Sådana tankar kommer igång i mig när jag vandrar i gamla kvarter.

Att människan har velat skapa och göra det vackert omkring sig, det tror jag man kan hitta genom tidernas gång. Som något mänskligt som förenar oss. Titta så vackra fönster och dörrposter det är här på bilden.

Denna vackra vita klematisen mot den röda träväggen är väl inte flera hundra år gammal. Fast att odla och njuta av växter och blommor tror jag också förenar oss människor genom tiderna. Det är mänskligt att vilja vårda och njuta av naturen.

Grunden till det här vackra gamla huset är en källare. Väggen är 1,5 meter tjock och 500 år gammal. Källare är bra att ha. Både förr i tiden och nu för tiden.

Här sitter jag nöjd och belåten efter att ha ätit fisk på Å-Caféet i Söderköping. Det var ett mysigt ställe på en innergård mellan gamla trähus. Mycket god mat! Äta är också något som vi människor alltid har gjort. Annars hade jag väl inte suttit här på bänken. Då hade människan ju inte överlevt, utan mat.

Mimmi var med på utflykten. Så klart. För hon älskar att åka bil och vara på utflykt. På restaurangen fick hon en riktigt stor skål med vatten. Hon drack mycket och länge. Vatten har människan alltid behövt genom årens gång. Djuren också. Och djur har människor haft genom tiderna. Både nyttodjur och sällskapsdjur.

En nöjd liten Mimmi som druckit sig otörstig vilar i skuggan under bordet medan vi äter. Hon är så lugn på uterestauranger och caféer, det är så roligt att ha med sig henne på resa. Vilan är viktig. Både för människor och djur i alla årtusenden som varit och också i framtiden. Kanske mer än någonsin i framtiden.

Strax intill restaurangen låg Göta Kanal intill sluttningen av ett berg inklätt i grönska. Det var vackert och somrigt. Folk och alla möjliga sorters hundar var det gott om. Båtar verkar också vara något viktigt för oss människor. Och vatten att bada i, färdas på och genom. I Söderköping fanns både kanalen och en å. Härligt med vatten i miljöer tycker jag. Rogivande.

En gammal stad utan en örtagård är väl ingen gammal stad på riktigt. Så i Söderköping fanns det så klart en örtagård. Den var mycket mysig med gammeldags känsla. Rogivande och flera små mysiga sittplatser. Jag blev förvånad att där redan blommade en ljuvligt doftande gammaldags ros. Alldeles vit som sommarmoln var den mot den klarblå himlen.

Det här huset låg längs med Göta kanal och fick mig att tappa andan en stund. Det var så vackert med sin gammaldags charm, fönstren och till och med ett eget utsiktstorn uppe på taket. Trädgården var lummig och friskt grön. Där skulle jag kunna tänka mig att bo. Om jag var 25 år och skulle börja om mitt liv. Att ha tak över huvudet har människan också sökt efter genom årtusenden. Antingen det varit grottor eller så här vackra hus.

Efter att ha vandrat omkring i Söderköping och också varit i brunnsparken där med vackra Söderköpings brunn, åkte vi med bilen mot kusten.

S:t Anna skärgård är också en plats som jag varit på väg till många gånger i mitt liv fast inte förrän nu blev det verklighet. Där var mycket mer fridfullt än jag trodde det skulle vara. Inte alls så exploaterat som på västkusten.

Vi såg kajaker och segelbåtar. Havet har alltid lockat människan. Genom årens gång är jag helt säker på att andra människor precis som jag själv igår, stått och blickat ut över havet och himlen. Hört skvalpet från vågorna. Och vår puls har gått ned, vi har andats i takt med naturen en stund.

Allt hör samman.

Människorna och naturen.

Det som var, det som är och det som ska komma.




#Blogg100 - Dag 92

Vad är ett hem?

Ett hus är ett hus.

En lägenhet en lägenhet.

Ett hem är något helt annat.

Vad är ett hem för dig?




#Blogg100 - Dag 91

Maskrosprinsessan

Foto och text i bilden: Susanne Båvner

MASKROSPRINSESSAN

Tystad,
osedd,
ohörd.

Mer omhändertagande
om andra
än dig själv.

För att någon lärt dig
att du var inget värd.

Steg för steg
sekund för sekund
reste du dig
långsamt.

Din stjälk så böjd
nu rak och trygg.

Insåg att
det värde
du gav andra
också var ditt.

En gång
bar du
en krona
tung som bly.

Osynlig för världen.

Dina axlar värkte
under bördan
du lagt på
dig själv.

Nu svävar du fri,
ett maskrosfrö
i vinden.

En maskrosprinsessa,
den starkaste
mest livskraftiga
av alla.

Äntligen kan du se
din egen styrka

Hur stark du var.

Och är.

Du behöver inte längre bära.

Nu är du buren.

(Anna-Karin)

Ett stort tack till min vän Susanne Båvner som med den vackra bilden hon gjort till mig inspirerade mig till de här raderna.

Dikten tillägnar jag alla maskrosbarn bland mina vänner. 

#Blogg100 - Dag 90

Läkande trädgård och motion

Jag vaknade kallsvettig och med en stor klump av gråt i halsen. Under den tidiga morgontimmen hade jag i sömnen mött båda mina döda mostrar och min mamma. Att se lilla Mimmi sova i sin hundbädd när jag satte mig på sängkanten kändes tröstande då.

Efter frukosten gick jag ut i trädgården med Mimmi. Det kändes som att jag inte skulle orka något alls. Sorg tar energi. Sorg tar sig tid ibland.

Jag bestämde ändå ett trädgårdsprojekt för dagen. Tänkte på de där fina orden; "Om jag så skulle dö imorgon, skulle jag plantera ett äppelträd idag."

Fast dagens projekt var inte att plantera för mig. Utan att klippa ner alla små lönn-bebisar som den stora skogslönnen hemma hos mig envisas med att strö omkring sig i häckar och vinbärsbuskar och rabatter. Livskraftig som den är.

Jag tror att om sådär 400 år när jag själv och kanske också huset jag bor i nu är borta, kommer tomten jag bor på att vara en hel skog full av lönnar. Fast då har nog Jönköping vuxit så mycket att platsen jag bor på har blivit en stad. Kanske. Ingen vet. Fast fantisera kan man.

Tyngden i mitt bröst tinade långsamt upp medan jag var i min trädgård. Jag klippte några grenar. Sen var jag så trött att jag fick vila mig. Klippte några grenar till. Och sen vila i Baden-Baden. Så där höll jag på. Och timmarna gick.

Det var ett underbart väder. Små svalkande fläktar från vinden, klarblå himmel och en strålande sol.

Jag njöt av dagen och nuet. I natt har jag sovit drömlöst och avslappnat. I alla fall minns jag inga drömmar från natten som varit.

Idag är det svalare väder. Det passar mig perfekt.

Jag kliver i mina träningskläder och tar en lång promenad.

Nu är det tre veckor sedan jag började gå längre och snabbare än förut. Min kondition blev snabbt bättre. Ångesten har minskat. Sömnen är bättre för det allra mesta. Jag har fått mer energi och glädje.

Rörelse är liv.

Liv är rörelse.

Hur hanterar du dagar när du vaknar ur en dröm som tömt dig på energi?




#Blogg100 - Dag 89

EU-valet 2014: Solen över MP och Fi skuggas av SD

I stort sett ett härligt resultat i EU-valet i Sverige igår tycker jag. Jag önskar att vinden från igår håller i sig också i höst. Även om så klart ett EU-val inte är detsamma som ett nationellt val. Det är hög tid för förändring av vad vi fokuserar på som människor och samhälle. Både i EU och i Sverige. 

En mörk skugga finns där dock. SD. Fast djupt inom mig tror jag att den skuggan inte kan växa sig så mycket större nu. Jag tror att de allra flesta människor i Sverige är modiga nog att stå upp mot främlingsfientlighet.

SD:s flesta väljare är unga män. De kommer att mogna och växa upp. Förhoppningsvis med nya perspektiv.

Moderaternas flesta väljare är äldre män. De kommer att försvinna en dag av naturliga skäl.  

Nya tider väntar. Anti-rasism, fokus på miljö, feminism, humanism och solidaritet. Mindre fokus på kapital, önskar jag. Att alltid se till kapitalets bästa är i längden ett mycket dyrt val. Att ha människors och miljöns bästa som prio nummer ett är ett val där alla blir vinnare. Det är i längden det enda alternativ vi har som människor för att överleva.

Jag känner det sorgligt att läsa om siffrorna idag för extrema grupper i till exempel Frankrike. 

Jag önskar att vi tillsammans kan lösa problemen med främlingsfientligheten. Fast det är tufft nu. Vi behöver skapa samhällen med minskade klyftor mellan människor tror jag. Både ekonomiskt och kulturellt. Vi behöver jobb och solidaritet. 

En stor utmaning som jag av hela mitt hjärta önskar och tror att vi ska klara.



#Blogg100 - Dag 88

Äntligen val till EU

Jag vill en förändring. En del av förändringen mot ett sunt, humant samhälle tror jag börjar dels idag genom det viktiga EU-valet. Dels efter sommaren när det är val i Sverige. 

Jag kommer med glädje att gå till vallokalen idag och lägga min röst i EU-valet. 

De två valen i år är kanske de mest viktiga valen på mycket, mycket länge.

Det handlar om demokratin, människovärdet, antirasism, djurskyddet, hälsan, miljön och integriteten. Jämställdhet och solidaritet. Det handlar om att skapa samhällen där man litar till människor i stället för att misstänkliggöra dem. Det handlar om att skapa goda samhällen för alla. Inte bara ett fåtal. 

Ytterst handlar de val vi gör både idag och efter sommaren om vår överlevnad som samhälle och människor.

Därför att samhällen med små klyftor mellan människor är starka samhällen.

Så fungerar vi människor. Som en enda stor familj, en flock.

Precis så enkelt är det. 

Idag röstar jag för miljön och mot rasism i Europa.



#Blogg100 - Dag 87

EU-val och "Därför mår många kvinnor psykiskt dåligt"

Newsmill finns tyvärr inte längre på Internet. Det tycker jag är synd särskilt ett valår som i år. Innan Newsmill försvann fick jag sex artiklar publicerade där. Det är jag mycket stolt över. Jag är stolt över det jag skrivit. 

Jag vill gärna att texterna ska kunna läsas av människor. Särskilt ett år som i år. Därför har jag bestämt mig för att lägga in mina texter här i min blogg så att de finns synliga för dem som vill läsa det jag skrivit.

Här är den femte artikeln som jag fick publicerad i Newsmill. När jag läser igenom den tänker jag att den är lika aktuell den här våren som den förra. Möjligtvis ännu mer aktuell. Därför att under de senaste veckorna har man kunnat konstatera att sjukfrånvaron ökar. Och nu är det korttidssjukskrivningarna som ökar. Det gäller både män och kvinnor. 

Vi har idag i Sverige ett samhälle där vi kör slut på oss själva fast att vi egentligen skulle ha råd att ha det alldeles, alldeles underbart som människor. Jag tror att vi alla behöver fundera över vad vi själva kan göra för att hitta en balans i våra liv där vi mår så bra som möjligt. 

Förändringen till ett sunt samhälle skapas både uppifrån genom politiska beslut och nedifrån genom de självständiga beslut människor fattar om sina liv.

Jag vill en förändring. En del av förändringen mot ett sunt, humant samhälle vill jag tro börjar dels imorgon genom det viktiga EU-valet. Dels efter sommaren när det är val i Sverige. 

Jag kommer med glädje att gå till vallokalen imorgon och till hösten och lägga min röst. 

Därför att de här två valen är kanske de mest viktiga valen på mycket, mycket länge.

Det handlar om demokratin, människovärdet, hälsan, miljön och integriteten. Jämställdhet och solidaritet. Det handlar om att skapa  samhällen där man litar till människor i stället för att misstänkliggöra dem. Det handlar om att skapa goda  samhällen för alla. Inte bara ett fåtal. 

Ytterst handlar de val vi gör både imorgon och efter sommaren om vår överlevnad som samhälle och människor.

Därför att samhällen med små klyftor mellan människor är starka samhällen.

Så fungerar vi människor. Som en enda stor familj, en flock.

Precis så enkelt är det.





Därför mår många kvinnor psykiskt dåligt

(Artikel publicerad hos Newsmill, 2013-05-16)



Om Inspektionen för socialförsäkring frågar mig vad det ökade antalet sjukskrivningar i Sverige på grund av psykisk ohälsa beror på, så svarar jag att ett sjukt samhälle skapar sjuka människor. Och alldeles särskilt psykisk ohälsa hos människor. 

Ett otryggt samhälle skapar människor som mår dåligt. Ett samhälle där man pressar människor till bristningsgränsen skapar ohälsa. Både fysisk och psykisk.

När arbetsbelastningen på mitt arbete ökade samtidigt som man gjorde neddragningar, kollapsade jag.

När de stressymptom som jag upplevde misstroddes hos Försäkringskassan, kollapsade jag igen.

När jag arbetstränat för andra gången i nästan ett år, kollapsade jag ännu en gång.

Sedan hamnade jag i en djup depression i insikten och sorgen över att inte orka arbeta som förut. Jag älskade ju mitt arbete.

När jag utförsäkrades förra sommaren kollapsade jag inte igen. Jag hade blivit starkare. Men den ökade pressen i samband med utförsäkringen, innebar att den hälsa som jag mycket långsamt återhämtat i mig själv igen, försämrades kraftigt. Panikattackerna ökade. Sömnen blev sämre. Koncentrationssvårigheterna ökade. Med mera.

Den arbetsförmåga på 25 % som jag jobbat mig tillbaka till, var efter utförsäkringen visserligen på pappret 25 % men i verkligheten 0 %. Mitt hjärta började visa symptom på stress och det ledde till en nästan årslång utredning av hjärtat.

När avtalsförsäkringen försvann i samband med min utförsäkring, försämrades min ekonomi ytterligare. Det kändes som ett slag i min redan slagna mage.

Jag är som kvinna inte ensam om min historia. I olika projektgrupper genom åren som sjukskriven har jag mött hundratals liknande historier som min egen från andra kvinnor. Många av dem har jobbat inom kvinnodominerade, lågavlönade yrken där det skett nedskärningar samtidigt med ökad arbetsbelastning.

Kvinnor som går på knä för att få livspusslet att gå ihop. Kvinnor som vårdar, bryr sig, vill jobba och som mår dåligt av att känna att de inte räcker till vare sig på arbetet eller där hemma. Ensamstående kvinnor med barn och kvinnor i ibland ej jämställda relationer.

Där finns så klart också män som mår allt sämre i vårt samhälle idag. Fast kvinnorna är i majoritet bland de långtidssjukskrivna och det finns flera anledningar till det som jag ser det.
 
När du ligger knockad i ringen och på långt avstånd hör någon högt däruppe räkna till tio och du känner att du inte klarar hur gärna du än vill att resa dig upp igen, så är du uträknad idag i Sverige. I alla fall för en period. Det kallas utförsäkring.

De absurda reglerna i sjukförsäkringen med en bortre gräns för hur länge du får vara sjuk, ger dig bara ett visst antal månader att bli frisk om du till exempel får en stroke eller hamnar i en depression. Som att sjukdom går att tidsbestämma. Som att sjukdom går att bota genom stress och press. När det i verkligheten är precis tvärtom. Sjukdom och ohälsa, fysisk eller psykisk, botas med omtanke, utrymme för tid och samtal, tålamod, lugn och ro. Medmänsklighet och empati.

Allt fler unga mår också dåligt i Sverige. "Fler unga med förtidspension tar sina liv", läser jag i nyheterna idag. Det handlar framförallt om unga med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga.

Det är en djupt tragisk och skrämmande utveckling som visar på människosynen i vårt samhälle idag inte minst från politikerhåll. En människosyn som handlar om att du måste arbeta för att få vara med, den så kallade arbetslinjen. Du måste arbeta för att duga som människa. Du måste göra rätt för dig. Det räcker inte längre att du finns till som människa för att ha ett värde. Den synen ger politikerna de unga genom de regler och bestämmelser man skapar för dem att leva med.

Det handlar om att i värsta fall pressa unga trasiga människor in i döden. Det handlar om att sortera bort de människor som inte skapar kapital.

Fast kapital bygger inga samhällen. Samhällen byggs av levande människor av kött och blod. Människor som tar hand om varandra. Av människor som behöver tas om hand. Samhällen skapas av händer som räcks ut mot varandra i stället för att slå omkull varandra.

Ska det då vara så svårt att förstå det? Att det är regeringen själv, den politik och de beslut som fattas i Sverige idag och sedan snart åtta år tillbaka, som skapar hur människor här mår? Lite självreflektion skulle knappast skada Alliansen.

Politik handlar om att skapa ett samhälle.

Hur människorna i samhället mår är ett svar på hur bra eller dålig politiken är för människorna.

Att reagera med psykisk ohälsa i ett sjukt samhälle är snarare ett tecken på friskhet än sjukdom.

Allt handlar om att börja i rätt ände.

Fatta beslut som får människor att känna trygghet, tillit och att de behövs, vill jag säga till politikerna som styr Sverige idag.

Stoppa utförsäkringar av människor omedelbart.

Skapa ett trygghetssystem som innebär verklig trygghet för de människor som inte klarar att arbeta på grund av sjukdom.

Börja lyssna och lita till människornas egna upplevelser i stället för att ifrågasätta dem.

Ge människor tid att läka i stället för att söndra dem ännu mera.

Ge mer resurser till psykiatrin, vården och skolan.

Minska pressen på barn och unga i skolan i stället för att öka den. Ta bort betygen i stället för att ge ännu fler och tidigare betyg. Öka antalet lärare och kuratorer i skolan.

Minska byråkratin i hela samhället i stället för att öka den genom kontroller.

Lita till människan i stället för att misstro henne. Tillit får människor att växa i stället för att krympa.

Skapa arbetsplatser där det finns rum att vara människa. Med tid för återhämtning och andhämtningspauser.

Öka möjligheterna för människor att anpassa sin arbetstid efter var de befinner sig i livet och efter den arbetsförmåga de har.

Jag tror att det behövs en helt ny politik i Sverige idag för att komma tillrätta med de accellererande  sjukskrivningarna.

Så fjärran från Alliansens som det bara går att komma. 



Anna-Karin Mattsson




#Blogg100 - Dag 86

Sommarkväll

För varje andetag

går solen ned.

Vinden mojnar,

löven stannar

sin dans.

En ängel strök

min kind så lätt.

Jag tror det var

en sommarnatt.

Så lätt, så varm

den var den hand.

Den strök min kind.

Och din.

Fast jag trodde

den var en vind.

(Anna-Karin)

#Blogg100 - Dag 85