Utförsäkringen: Svar från de politiska partierna del 1

Förra våren frågade jag samtliga riksdagspartier hur de ställde sig till frågan om utförsäkringarnas vara eller inte vara. Och om de inte ville ha kvar systemet med utförsäkringar, när skulle de då ta bort det?

Jag tycker att det är trist att man inte lyfter frågan om utförsäkringarna mer nu i valtider 2014. Det är något som handlar om oss alla. Alla kan bli sjuka och utförsäkras så som systemet ser ut idag. Jag anser att systemet med utförsäkringar är ett inhumant system och inte värdigt ett demokratiskt samhälle för alla.


Nedan är mitt blogginlägg med de första svaren jag fick. Jag publicerade det i min blogg 2013-05-03.



Nu har jag fått in svaren från de flesta riksdagspartierna på den fråga som jag ställde till dem för en vecka sedan när det gällde utförsäkringarnas vara eller icke vara. 

Den fråga jag har ställt till riksdagspartierna är:

"Vill (politiskt parti) behålla systemet med utförsäkringar?

Om inte, när och hur kommer systemet med utförsäkringar att tas bort?"

 
Jag redovisar svaren i den ordning som jag fått in dem. Frågan mailade jag till samtliga riksdagspartier. Jag skrev också in frågan i partiernas loggar i Facebook där det var möjligt. Allt för att synliggöra frågan om utförsäkringar för så många som möjligt. 

Miljöpartiets Gustav Fridolin överraskade mig med att svara på frågan så snabbt som cirka fem minuter efter att jag skrivit in den i hans logg i Facebook tidigt på fredagsmorgonen. Så här var svaret jag fick från Gustav Fridolin:

"Nej, vi vill ha ett socialförsäkringssystem som anpassas till människors verklighet, istället för tvärtom. http://www.mp.se/politik/socialforsakring".

Vi hoppas kunna lägga fram förslag på förbättringar antingen inom den socialförsäkringsutredning som nu sitter eller tidigt under nästa regeringsperiod".

Kristdemokraternas svar på min fråga fick jag via mail:

"Hej Anna-Karin,

Den sjukförsäkringsreform som genomfördes 2008 ska vi behålla, men självklart måste förändringar och förbättringar alltid kunna göras, vilket vi också gjort under de senaste två-tre åren.

Vänliga hälsningar,

Samuel Sunesson

Handläggare / Political advisor

Kristdemokraterna / The Christian Democratic Party

Sveriges riksdag / The Swedish Parliament

S-100 12 Stockholm

E-mail: samuel@kristdemokraterna.se

Tel: +46 72-541 04 89"


För mig var Samuel Sunessons svar lite luddigt så jag mailade till dem en gång till med en motfråga och fick sedan följande svar:

"Hej Anna-Carin,

Vi vill inte ta bort de tidsbegränsningar som finns i sjukförsäkringen, nej.

Vänliga hälsningar,

Samuel

Samuel Sunesson

Handläggare / Political advisor

Kristdemokraterna / The Christian Democratic Party

Sveriges riksdag / The Swedish Parliament

S-100 12 Stockholm"


Folkpartiet skickade följande svar till mig via mail:

"Natalia Rylander

APR 26, 2013  |  02:23PM CEST

Hej Anna-Karin,

Socialförsäkringen är ett centralt liberalt bidrag till den moderna välfärdsstaten. Det var till exempel en liberal regering, under ledning av Karl Staaff, som genomdrev folkpension, bättre arbetarskydd samt ökat stöd till olycks- och sjukkassor. Det var också föregångare till Folkpartiet liberalerna som drev igenom den första statliga föräldrapenningen, men då hette det moderskapshjälp.

En liberal socialförsäkring bygger på några enkla principer. Att det finns ett samband mellan avgifter och förmåner, avgiften är proportionell mot inkomsten, ersättning betalas ut mot inkomstbortfall och försäkringen omfattar alla. En av socialförsäkringens viktigaste egenskaper är att den utjämnar risker mellan människor och över tid.

Folkpartiet vill:
•Höja taket i sjukförsäkringen till 10 basbelopp.
•Raka rör - avgifter ska ger rättigheter. Försäkringsavgifter ska bara betalas på den del av lönen som ligger under taket.
•Göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk.

Med vänliga hälsningar
Natalia Rylander
Politisk Sekreterare (FP)
_________________________________
Folkpartiet liberalernas riksdagskansli
Riksdagen, 100 12 Stockholm"


Likaså där tyckte jag att svaret jag fått var lite luddigt, så jag mailade tillbaka och frågade om jag uppfattat deras svar rätt när jag tolkat det som att de vill ha kvar systemet med utförsäkringar. Natalia Rylander svarade mig då så här i ett mail:

"Hej Anna-Karin,

Du har inte uppfattat det rätt. Folkpartiet anser att den som är sjuk och saknar arbetsförmåga ska ha stöd av sjukförsäkringen. Reformerna av sjukförsäkringen har varit nödvändiga och bra, men det finns utmaningar kvar.

Den pågående parlamentariska utredningen om socialförsäkringarna måste ta sikte på breda överenskommelser och finna lika kraftiga lösningar som pensionsreformen. Vi ser ett antal justeringar där vi tror att såväl individer och företag, som samhällsekonomin kan bli vinnare.

• Höj taket i sjukförsäkringen från dagens 7,5 basbelopp till åtminstone 10 basbelopp, vilket motsvarar en månadslön på 36 700 kronor. Då skulle mer än 80 procent av dem som betalar till sjukförsäkringen få hela sin inkomst försäkrad. Vi ser gärna ytterligare höjningar av taket till 12 basbelopp, motsvarande en lön på 44 000 kronor i månaden. Då skulle 9 av 10 få hela sin inkomst försäkrad.

Enligt riksdagens utredningstjänsts beräkningar skulle en höjning av taket till 10 basbelopp öka statens kostnad med 1,4 miljarder kronor 2013. En höjning till 12 basbelopp skulle kosta ytterligare 300 miljoner kronor. Vår slutsats är att en höjning av taket i sjukförsäkringen är fullt realistisk att genomföra i statsbudgeten. Det är en viktig förändring för att öka tilliten till och försäkringsmässigheten i våra gemensamma försäkringar.

• Öka företagarnas valfrihet i socialförsäkringarna. Sverige behöver fler företagare och fler måste våga starta nya företag. Fler företagare måste kunna få tillbaka praktisk trygghet i motsvarande mån som de faktiskt betalar för.

• Förbättra tryggheten för sjuka och föräldralediga studenter. Även studenter ska omfattas av vårt trygghetssystem. Vi föreslår därför att studiemedlet görs sjukpenninggrundande.

Försäkringar som ska omfatta hela befolkningen och ge en betydande inkomsttrygghet vid sjukdom eller olycka. Försäkringar fördelar risk och skapar flexibilitet. När alla är med ökar legitimiteten i välfärdssystemen och transaktionskostnaderna blir minimala. Arbetsmarknaden blir bättre fungerande och fler företag kan fokusera på sina affärsidéer. Starka försäkringar vid sjukdom är det mest moderna vi kan tänka oss.

Med vänliga hälsningar
Natalia Rylander
Politisk Sekreterare (FP)
_________________________________
Folkpartiet liberalernas riksdagskansli
Riksdagen, 100 12 Stockholm

Centerpartiet svarade mig öppet i sin logg i Facebook:

"Det system som finns idag med en bortre gräns i utförsäkring tycker vi behövs för att i tid kunna bryta utanförskap, se över om rätt rehabilitering getts, om det finns arbetsförmåga och vad som kan göras, istället för att personer ska gå år ut och år in utan möjlighet att komma tillbaka på arbetsmarknaden. När det gäller de siffror som presenterades igår är det siffror fram till 2010 vilket ger en delvis missvisande bild eftersom regeringen efter 2010 gjort ändringar för att åtgärda de brister som funnits i systemet. Man följer även detta fortlöpande för att kunna rätta till eventuella brister och göra förändringar när så behövs."

Vänsterpartiet fick jag mail från igår eftermiddag och de svarade så här på min fråga:

"Hej

Tack för ditt brev. Du skrev till Vänsterpartiet och frågade om vi behålla systemet med utförsäkringarna. Nej, vi vill avskaffa den bortre gränsen med sjukpenning. Den som har nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom ska inte tvingas iväg till Arbetsförmedlingen bara för ett visst antal dagar har passerat. Det är vi, S och MP som har detta förslag om att stoppa utförsäkringarna och om vi tillsammans får majortiet i riksdagen kan det gå igenom.

Vänliga hälsningar

Anders Thoré
Politisk sekreterare, SoU och SfU
Vänsterpartiet
Sveriges Riksdag
100 12 STOCKHOLM
08-786 52 48, 073-980 12 69
anders.thore@riksdagen.se"


Min tolkning av de olika partiernas svar på min fråga är att:

Miljöpartiet säger nej till systemet med utförsäkringar.

Kristdemokraterna säger ja till systemet med utförsäkringar.

Folkpartiet säger nej till systemet med utförsäkringar.  

Centerpartiet säger ja till systemet med utförsäkringar.

Vänsterpartiet säger nej till systemet med utförsäkringar.  



De partier som inte svarat så här långt är Socialdemokraterna, Nya moderaterna och Sverigedemokraterna. Jag tycker att det är dåligt att de största partierna i Sverige (i nuläget Socialdemokraterna och Nya moderaterna) inte svarar snabbare på en så viktig fråga som den om utförsäkringarna. Men jag ger dem en chans till. Jag kommer att fortsätta att fråga och också att blogga om de svar som jag får. Jag förutsätter att jag kommer att få svar från samtliga riksdagspartier.  

Frågan om utförsäkringarna är för mig en av de viktigaste frågorna inför nästa val. Dels har jag erfarenhet av det personligen. Dels tänker jag på hur allt fler människor i Sverige varje dag drabbas av att bli utförsäkrade. Jag tänker på vad det innebär för de människor runt omkring den personen som utförsäkras; barnen, eventuell partner, släkt och vänner. 

När människor utförsäkras påverkar det betydligt fler än de människor som utförsäkras. I förlängningen påverkar det oss alla på olika sätt. För hur starkt ett samhälle är visar sig alltid i hur den svagaste länken har det och hur han eller hon mår. 

Antalet sjukskrivna i Sverige fortsätter att öka. Och antalet sjuka på grund av psykisk ohälsa ökar mest av alla. 

Den riktning Sverige går i just nu skapar svaga människor och ohälsa. Det finns en förklaring i att människor i Sverige mår allt mer dåligt. Otrygghet, negativ stress och press under lång tid skapar ohälsa.

Framförallt är det för mig en fråga om vilket samhälle jag vill ha idag och vilket samhälle jag vill att mina barn och eventuella barnbarn ska leva i. Ett samhälle där man utförsäkrar sjuka människor med all den negativa stress och press som det innebär för en människa som redan är i en så utsatt position. Eller ett samhälle där vi tar hand om varandra när vi blir sjuka. 

Jag vill se ett samhälle där vi litar till varandra i stället för ett samhälle som bygger på att vi misstror varandra. Ett samhälle där vi visar tillit till varandra skapar trygga och starka människor. Det är min övertygelse. Medan ett samhälle där vi visar misstro till varandra skapar det motsatta.

De utförsäkrade får aldrig någonsin gömmas undan.

Vill du som jag göra din röst hörd i frågan om utförsäkringarna rekommenderar jag dig att skriva i de olika partiernas loggar i Facebook. Ibland går det att skriva öppet där, ibland kan man skicka meddelanden. Ibland får man skriva i partiledarens logg. 

Att blogga om utförsäkringarna är också ett sätt att synliggöra de drabbade. Antingen det handlar om dig själv eller någon som du känner. Eller helt enkelt hur du tänker kring det. 

Som bloggare har du också möjligheten att länka till de inlägg som jag skriver om utförsäkringarna för att lyfta fram frågan i ljuset. 

Man kan också sprida mina eller andras blogginlägg via andra sociala medier.
 
Genom att synliggöra utförsäkringarna synliggör man också människorna bakom dem. Människor som inte alltid själva på grund av sjukdom orkar ha en röst och därför är det så viktigt att vi som orkar hjälps åt att synliggöra dem. 

Jag har själv varit där att jag inte orkade göra min röst hörd. Idag känner jag mig stolt och glad att jag har kraften att kanske hjälpa någon annan. Åtminstone visa mitt stöd för dem som drabbas genom att skriva om utförsäkringarna här i min blogg.

Det går också att maila till de olika riksdagspartierna. Jag undrar om det någonsin förut varit så enkelt att nå makthavare som det är idag. När jag var tonåring minns jag att jag skrev brev till finansministern en gång. Det tog flera månader innan jag fick ett svar. Den nya tekniken är fantastisk i det här sammanhanget tycker jag. 

Jag tror att det är möjligt att påverka politikerna. Ju fler som gör sina röster hörda desto bättre. I det här sammanhanget gäller att tillsammans är vi starka. 

Det finns så klart partier med åsikter i den här frågan också utanför riksdagspartierna. Fast jag har bestämt mig för att i nuläget fokusera på att få svar från endast riksdagspartierna. Om min kraft räcker till kanske jag går vidare och söker svar också hos andra partier.
 

Mail-lista till riksdagspartierna:

info@centerpartiet.se

info@folkpartiet.se

info@kristdemokraterna.se 
 
info@moderat.se

info@mp.se

info@socialdemokraterna.se

jimmie.akesson@riksdagen.se 

vansterpartiet@riksdagen.se 


Se även:

"Sjukskrivna måste få hjälp före utförsäkring" (Aftonbladet) 

"Två artiklar och ett torgmöte" (Solrosuppropet)

"De pågående utförsäkringarna från sjuka sjukförsäkringen ..."
 (Blogg "Martin Mobergs betraktelser")

"Försäkringskassan bryter mot lagen" (Sveriges Radio)

"S och Mp: Försäkringskassan måste ändra rutiner" (Sveriges Radio) 

"Oppositionen till ny attack mot utförsäkring" (Dagens Nyheter)

Rödgrön majoritet i SIFO:s senaste väljarbarometer

Idag publicerar SIFO sin senaste mätning inför valet. De rödgröna leder med 10,8 procent över Alliansen. Totalt får de 49,3 procent i väljarbarometern.

Ett resultat som fyller mig med hopp.

Det dystra i siffrorna för mig är SD.

Snart kan åtta års Alliansstyre äntligen vara över.

Tid för förändring.

Tid att vända en destruktiv väg.

Tid att börja vandringen för ett starkt Sverige för alla.

Själens resa

De här vackra och visa raderna om själens resa är ur boken "En given väg" av Patricia Tudor-Sandahl:

Själens resa

Andlig mognad tar sin tid. Processen är personlig och varje resa sitt eget äventyr. I sin bok "Friends of God" återger Edward Harris Kierkegaards tankar om olika stadier i själens utveckling.

Det första - det estetiska stadiet - utgår ifrån en materialistisk grund. Ordet estetisk kommer från ett grekiskt ord som betyder det yttre, tillfälliga och synliga i motsats till det inre, eviga och osynliga. I denna fas är det den yttre världen som är viktig. Vi strävar efter makt, ära, erkännande, pengar och position. För att komma dit vi vill behandlar vi andra utan hänsyn, som objekt. Lyckan i att nå dessa mål är kortlivad. Snart drivs vi mot nya erövringar samtidigt som vi ängslas för att förlora det vi har. Suget efter det ytliga välbefinnandet är utarmande. Oro för att släpa efter i den sanslösa kapplöpningen skapar ångest som leder till orkeslöshet och förtvivlan. Vi eggas att pressa oss ännu lite mer tills kraften sinar och gränsen är nådd för vad vi orkar.

I det etiska stadiet, den andra fasen i själens resa, väcks ett intresse för det inre livet och en mer humanistisk syn på mänskligt liv. Själens rörelse har nu sin förankring i det inre. Brister i ens tidigare sätt att leva blir markanta. Man börjar inse att livet har ett högre syfte än att tillfredsställa ytliga begär. Relationer utan kärlek och omsorg är inte längre mycket värda. Empati väcks långsamt. Gradvis går det upp för oss att andras liv och andras behov har ett lika stort värde som våra egna. Och att man faktiskt är fri att välja hur man vill leva. Möjligheter danas, kreativitet spirar. På gott och ont, därför att frihet även för med sig ansvar som förpliktigar och som kan väga tungt. I det etiska stadiet frestas man att återgå till den första fasens bekymmerslösa bekvämligheten. Under förevändning av att "man måste" och "man bör" förtinglingar man sig själv för att undkomma frihetens konsekvenser.

Det tredje stadiet i själens resa heter världsandan. Det inleds så snart det går upp för oss att det finns något som är bortom våra sinnen, tankar och vilja, en universell skaparkraft som vi och vår värld är en del av. Nu blir man varse en transcendent verklighet och börjar reflektera över meningen med livet och sin egen plats i det stora mönstret. Kallelsen tar nu form. "Det som egentligen fattas mig är att komma till klarhet med mig själv om vad jag ska göra, inte om vad jag ska veta ... det gäller att finna en sanning som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva eller dö, står det i dagboken som den unge Kierkegaard skrev. Och i sin dagbok skrev Dag Hammarskjöld:

Du vågar ditt ja - och upplever en mening.
Du upprepar ditt ja - och allt får mening.
När allt blir mening, hur kan du leva annat än ett ja.


(Ur boken "En given väg", Patricia Tudor-Sandahl)

Utförsäkringarna - direkt fråga till de politiska partierna

Minns ni förra våren när jag ställde direkt fråga till de politiska riksdagspartierna om utförsäkringen?

Om inte, så lägger jag ut inläggen med svaren här igen. Socialförsäkringen och utförsäkringen är något som handlar om oss alla. Vi kan alla bli sjuka. Precis som våra barn. Hur ska vi då klara vår försörjning? Fredrik Reinfeldt anser att anhöriga och vänner ska ställa upp. Den idén tror jag förminskar människor, får dem att hamna i beroendeställning, gör de sjuka ännu sjukare och trasar sönder relationer mellan människor. Dessutom har inte alla människor anhöriga eller vänner som har ekonomiska möjligheter att ställa upp. Vem ska ta hand om dem?

Jag tror på ett solidariskt samhälle där man kan få ersättning från en tillräckligt trygg socialförsäkring under tuffa perioder i livet. En försäkring som finansieras av skattemedel. Med egen erfarenhet från Alliansens försämringar i socialförsäkringen och av att ha blivit utförsäkrad under de senaste fyra åren, är det min övertygelse att vi nu behöver ett slut på utförsäkringarna av människor i Sverige. Låt oss tillsammans se till att den inhumana behandlingen av sjuka människor snart är ett dystert minne blott i Sveriges historia.

Detta inlägg är från den 26 april 2013:



Igår kväll visade man inslag i bland annat TV4 kl 22.00 om utförsäkringarna. Det är mycket bra att media lyfter fram den frågan igen tycker jag.

Det har kommit en ny rapport från ISF, som bland annat visar att 50 % av de som utförsäkrats har kommit tillbaka i sjukförsäkringen igen.

Jag är en av dem som utförsäkrades och kom tillbaka i systemet igen. De kränkningar, den misstro från myndigheter, den ekonomiska stress och de sömnlösa nätter och den oro som utförsäkringen innebar för mig kommer jag aldrig att glömma. Jag backade bakåt många steg i min väg mot att bli frisk igen. En väg som jag själv får gå nu för att hitta så mycket hälsa i mig själv igen som det är möjligt.

Utförsäkringarna är ett inhumant system som är ovärdigt ett samhälle för människor. Vem som helst av oss kan bli sjuk och drabbas. Vi betalar in skatt till ett system som ska göra att vi kan ha ett "drägligt" liv även om vi blir sjuka.

Att bli utförsäkrad kan till exempel innebära att man hamnar i beroendeställning till en anhörig eller att man får sälja sin bostad och söka försörjningsstöd. Är det så vi vill ha det i Sverige? Är det verkligen så som vi vill att våra barn och barnbarn ska ha det om de blir sjuka?

Idag har jag sänt ut en fråga till samtliga riksdagspartier. Jag har dels lagt ut frågan öppen i de olika partiernas loggar i FB där det varit möjligt för att synliggöra frågan för så många som möjligt. Jag har dels skickat mail till varje politiskt riksdagsparti.

Jag kommer att redovisa de svar jag får från partierna här i min blogg. Miljöpartiet har redan svarat mig.

Så här är min fråga till de olika riksdagspartierna:

 "Vill (politiskt parti) behålla systemet med utförsäkringar?

Om inte, när och hur kommer systemet med utförsäkringar att tas bort?"


Se även:

"Sjukskrivningar är ett kvinnoproblem" (Expressen)

"Under samma tak" (Dagens Nyheter)

"Utförsäkrad från sjuka sjukförsäkringen ..." (Martin Mobergs blogg) 

"Sjuka sjukförsäkringen och Fas 3 ... " (Martin Mobergs blogg) 

"ISF:s rapport skapar flera frågor än vad den ger svar" (Solrosuppropet) 

Valet 2014 handlar om att bygga ett starkt eller svagt samhälle

Det är bara några veckor kvar till valet nu. Ett val som jag väntat på ända sedan förra valdagen för fyra år sedan. Vi är många som har drabbats hårt av den politik som Alliansen fört under åtta år. Vi är många som IRL på ett hårt sätt fått uppleva hur klyftorna ökat i vårt svenska samhälle.

Det är en kunskap som historien lärt oss människor sedan länge att ökade klyftor i ett samhälle leder till konflikter. Till främlingsfientlighet. Till rädsla. Till ett svagt samhälle för oss alla.

Trots den kunskapen har Alliansen gjort allt de kunnat för att öka klyftorna mellan människor i Sverige. För mig som långtidssjukskriven har det inneburit åtta års hetsjakt med otaliga blanketter att fylla i. Ökat förmynderi, byråkrati och ökade kontroller. En utförsäkring där min ersättning minskade rejält en period. En otrygghet i socialförsäkringssystemet som inte fanns innan Alliansens tid. Sömnlösa nätter, ångest och oro över att behöva lämna mitt hem under perioder av väntan på ersättning och beslut från Försäkringskassan. En press som fick min redan trasiga hälsa att rasa ännu mer i stället för att läka samman.

Sjuka människor har under Alliansens tid trasats sönder, pressats och misstänkliggjorts. Ibland in i döden. Det är inhumant och en ren stöld av de skattepengar som vi alla betalar in till den sjukförsäkring som man har rätt att få som invånare i Sverige när man blir sjuk.

En försäkring, precis som arbetslöshetsförsäkringen, som finns till för att människor i kris ska kunna känna en viss trygghet som bär dem under mörka perioder. Som hindrar rädslan att växa i ett samhälle. Rädslan att få lämna sitt hem. Rädslan att hamna utanför. Rädslan att inte ha råd att försörja sin familj. Rädslan att inte längre kunna försörja sig själv. En rädsla som ibland kan bli mycket destruktiv för den människa det handlar om. Och också för de människor som finns runt omkring den människan. Eller en rädsla som kan vända sig utåt mot andra, växa till ett hat.

Att ta från de mest utsatta för att ge till de mest rika och till de som har arbete, har varit ett medvetet sätt från Alliansen att öka klyftorna i Sverige. Det banar väg för ett svagt samhälle. Något som allt fler forskare och ekonomer varnar för. Inte bara i Sverige utan ökade klyftor mellan människor är något som försvagar samhällen över hela världen (se Omvärlden).

"I en nyligen publicerad ­artikel av Branko Milanovic, ­före detta chef för Världsbankens forskningsavdelning, visar han hur ­inkomsterna för medel­klassen i såväl USA som ­Europa har stagnerat medan de rikaste dragit ifrån. Han kopplar denna stagnation till framväxten av höger­populistiska rörelser, och varnar för konsekvenserna om inget görs." (Citat Aftonbladet).

Jag önskar av hela mitt hjärta att människorna i Sverige på valdagen om några veckor röstar fram en politik där målet är minskade klyftor mellan människor och därmed också ett starkt samhälle för alla invånare.

Ett samhälle byggt på trygghet och tillit i stället för rädsla.

Så kommer vi alla att växa.

De som får ge. De som får ta emot.

För så fungerar vi människor.

När vi hjälper vår granne hjälper vi också oss själva.




Lästips: "Nästa gång kan det vara du som ramlar" (Aftonbladet, debattartikel)




#bloggswe

För gammal för arbetsgivare vid 55+?

För gammal för arbetsgivare vid 55+, läser jag idag i Sveriges Radio Ekot. När har man "rätt" ålder som anställd? Inte särskilt många år när man är kvinna i alla fall.

När jag var i 20-årsåldern och nyutbildad hette det från arbetsgivarna att jag saknade erfarenhet.

När jag skaffat mig erfarenhet hette det att jag skulle kanske skaffa barn och familj snart. Alltså mindre attraktiv att anställa. Ändå fick jag jobb.

När jag skaffat mig barn och familj, ja, då var jag en småbarnsförälder som kunde ha sjuka barn ibland.

Jag var alltid uppskattad som anställd. Fast ändå dessa ord om att man inte var tillräcklig. För att man var för ung, för oerfaren, för att man drömde om barn och familj, för att man hade små barn att ansvara för också förutom jobbet. Alltid något som bedömdes som "fel" av de som skulle anställa.

Jag planerade att min karriär skulle ta fart när mina barn kom in i tonåren. Då skulle jag satsa för fullt på jobbet som jag älskade.

Minst 110 %.

Fast då hade jag redan slitit ut mig.

Och nej. Jag är inte bitter. Jag ser bara klart hur allt var och är.

Det enda av de val jag gjort i mitt arbetsliv som jag ångrar är att jag så ofta sa "ja". Att jag hade så svårt att säga nej att jag till sist gick rakt in i väggen.

Fast om jag inte gjort det, hade jag kanske aldrig blivit min egen chef som jag är idag. Aldrig lärt mig att säga "nej" som jag kan idag.

Och dessutom; som min egen chef har jag numera alltid precis rätt ålder.


#bloggswe

Träna zumba i höst

Häromdagen sökte jag efter en lydnadskurs för Mimmi på SBK. Den administrerades av Medborgarskolan. Där fick jag syn på en sommarkurs i zumba. Fyra tillfällen för 300 kronor. Åh sån lust jag fick! Jag anmälde mig direkt.

Igår var jag på den första träningen. Det var härliga rörelser till härlig musik. Att röra sig till musik, att dansa, löser upp spänningar, sätter fart på cirkulationen och på en massa fantastiska hormoner. Minskar risken för depression och minskar ångest och oro. Övar upp koordinationsförmågan och balansen. Med mera med mera.

Jag mådde så gott efter passet. Sov hela natten inatt. Idag hade jag till min egen förvåning ingen träningsvärk alls. Mådde istället bättre än jag brukar göra. Kände mig smidigare i hela kroppen och hade mycket mindre smärta än jag brukar ha.

Nu har jag anmält mig också till höstkursen i zumba.

Så härligt det ska bli att zumba mig igenom hösten!

#bloggswe

Samla kulturupplevelser i Kulturdagboken

Jag har sedan flera år tillbaka känt att kulturen kommer att växa, det som människor i vår tid kommer att längta efter särskilt mycket och söka sig till. Inte minst som en läkande kraft.

Därför blev jag så glad när jag fick se att en av mina vänner, Elisabeth Jönsson, skapat en Kulturdagbok genom Punctum saliens.

Jag beställde ett exemplar. Det är inte så ofta längre som jag skriver med en vanlig penna. Fast när jag fick Kulturdagboken i min hand, kände jag stark lust att skriva med kulspetspenna igen.

I Kulturdagboken kan jag anteckna olika kulturmöten. Om jag går på teater, bio, en utställning eller lyssnar på musik. Läser en bra bok eller hör en dikt. Berörs av en händelse i naturen. Ser en staty som griper tag i mig. Gör en resa. Allt som berör mig som människa är kultur för mig.

Anteckningssidorna i Kulturdagboken har vackra fotografier som gråvit bakgrund.

Genom att anteckna hur jag känt i ett kulturmöte kan jag så småningom efteråt följa vad som sker med mig som människa i de mötena. Hur kulturen får mig att växa som människa.

I slutet av boken finns bland annat blanka sidor med önskelistor och favoritlistor där man själv kan skriva i det man drömmer om att uppleva i kulturens värld.

Tack, Elisabeth, för att du skapat denna vackra bok som fyller mig med ännu större lust att söka mig till kulturens alla former och att skriva ned hur de påverkat mig.

Kulturdagboken finns att köpa HÄR.

#bloggswe

Hur hårt hon än föll

Hur hårt hon än föll.

Reste hon sig igen.

Och människorna
omkring henne
stod där
med tappade hakor
och gapande munnar.

För det trodde de
aldrig ...




(Anna-Karin)

Stigen till lyckan

 

Och en dag
fann hon
en stig
dit hennes fötter
glömt vägen.

Stigen till lyckan.

Darrande satte hon
den ena foten framför
den andra.

Började varsamt vandra.

(Anna-Karin)