Suicide Rescue - Förebygg självmord och rädda liv

Jag vill dela med mig av en viktig länk till en sida för att förhindra och informera kring självmord, "Tillsammans kan vi förebygga självmord och rädda liv!" 

Jag har själv upplevt hur det är att vara nära anhörig vid självmord. 

Jag har också under en djup depression själv haft självmordstankar. 

Två olika perspektiv. Båda mycket jobbiga att uppleva. 

Fast jag överlevde.

Att våga tala med varandra om självmord är ett sätt att få bort skamkänslan som ofta hör samman med självmordstankar. 

Kunskap är ett annat sätt att rädda liv, som det handlar om här.

Sidan är skapad av mina FB- och bloggvänner Alfred Skogberg (journalist och författare) och Ludmilla Rosengren (läkare och terapeut). Ett stort tack till er för det viktiga arbete ni gör.

Suicide Rescue finns också på Facebook och Twitter (#SuicideRescue).

Om ilskan

Ilska, vrede och aggressivitet är mänskliga känslor som vi alla hamnar i ibland. Det är känslor som vi människor har som försvar. Som en marktäckande växt försöker ilskan skydda oss mot något inuti oss själva ännu mera smärtsamt än ilskan i sig.

Bakom ilskan och aggressiviteten finns alltid något annat. En sorg eller en rädsla. Eller kanske en depression. Det kan handla om en undanträngd sorg många år tillbaka, kanske redan från barndomen.

Om jag tillåter mig att hålla ut genom ilskan jag känner, kan jag hitta till känslorna bakom ilskan. Jag kan gråta ut min sorg eller möta min rädsla. Kanske förstå något om mig själv som jag inte förut förstått.

Jag kan ta några djupa andetag när jag håller på att kvävas av ilskan och sedan fatta ett beslut om hur jag vill använda mig av den kraft som finns i ilskan. En kraft som kanske går att använda på ett positivt sätt där jag är i mitt liv.

Ibland händer det att man projicerar sin egen ilska mot en annan människa. Medvetet eller omedvetet. Det tycker jag är ett dåligt sätt att använda sin ilska på.

Varje vuxen människa har ansvar för sina egna känslor och vad man gör med dem.

Nyklippt Mimmi

Mimmi var ungefär hälften så stor när jag hämtade henne efter att hon varit på SPA idag. Så mycket päls på en så liten hund. Svårt att förstå det förrän hon är klippt.

Hon verkar gilla sin nya sommarfrisyr.

Hoppas nu att det kommer värme igen så hon slipper att frysa.

Vätterstranden - igen

Jag kunde inte motstå Vätterstranden idag heller. Och varför skulle jag det? När den ligger där nästan helt stilla. Vita och rosa väldoftande nyponrosor som en ram runt omkring sig.

En och en halv timmes promenad längs med Vättern blev det. Bästa anti-depressiva medicinen någonsin.

Det var bara att välja. Rosa nyponrosor ...

... eller vita.

Gräs, himmel, vatten och träd.

Min promenadkompis Mimmi ska klippas imorgon. Det behövs.

Välsigne Edward Snowden

Välsigne Edward Snowden på den resa han nu gör från Hongkong mot okänd slutdestination.

Ett land som Amerika där man kan dömas till döden är ingen demokrati för mig.

Må Edward Snowden få den lugn och ro och rättvisa alla människor förtjänar, någonstans i världen.

Ett angrepp mot honom är ett angrepp mot oss alla.

Jag

Bloggerskan själv. Jag. Sommaren 2013.

Besök i Rosariet i Jönköping med Mimmi

Ljuvliga pioner i alla de färger och former.

Jag passar på att göra små utflykter så ofta som jag kan nu när sommaren är som allra vackrast. Igår var jag i Rosariet i Jönköping med min lilla Mimmi.

Kanske kan ni ana hur ljuvligt det doftade i Rosariet igår när ni tittar på mina bilder här?

Det önskar jag.

Rosariet i Jönköping är ett av landets vackraste. Läget precis intill Vättern och Vätterstranden skapar ett fantastiskt växtklimat. Sommartid finns där ett café med hembakt bröd. Skolungdomar driver caféet på uppdrag av kommunen. Man kan också äta våfflor där sommartid. Det brukar jag aldrig missa.

Utan våffla i Rosariet, ingen sommar, gäller för mig numera. 

En härligt gul färg på den här rosenbusken.

Mmm ... vilka dofter där var, i Rosariet!

Jag försökte fotografera blommorna. Fast hela tiden dök något svart och krulligt upp i bilden.

Det var tryckande åskvärme. Mimmi fick svalka tassarna i Vättern nära Rosariet.

Ljuvliga Vätterstranden

Frihet är den känsla jag får av att vara på underbara Vätterstranden.

Hund och katt

Mimmi, 1 år och 8 månader, midsommarafton 2013.

Sömnig katt som fyllde 12 år midsommarafton 2013.

Midsommar

Glad midsommar!

Den store Gatsby

 

Igår var jag hos frissan på förmiddagen. Härligt att få bli ompysslad och sitta i en skön massagestol medan håret blev tvättat.

På kvällen var jag på bio med vänner och yngsta dottern.

Den store Gatsby. En film som jag skulle vilja skriva ett helt blogginlägg om. Kanske fyller jag på här senare med vad jag tyckte om själva filmen.

Kortfattat så trollband filmen mig. Jag grät över det olyckliga slutet. Rollprestationerna var skickliga. En berörande film och klassisk berättelse om kärleken och om människan som varelse.

En film jag kommer att minnas.

Och en härlig dag i mitt liv.

Sommar - tid att läka

 

Den bästa tiden att vara sjukskriven på är sommaren.

Får man tänka så? Ja, tänk att det får man. För sommaren är bästa tiden för återhämtning.

Solen, en ljummen vind, all den friska luften ... bättre möjligheter till rehabilitering och hälsa går väl inte att hitta. Helt gratis dessutom.

Igår klarade jag att jobba i trädgården 30 minuter. Min nya rosa sekatör, oemotståndlig att köpa när jag fick se den, gav mig lust och kraft att rensa bland alla lönn-ungar som frodas i min trädgård.

Ljuva sommar ...

Jag vill stanna tiden nu.

Jag, Ellen Key och Strand

Solig lördag i juni 2013. Jag uppfyller en dröm sedan många år, att besöka Ellen Keys Strand. Ellen Key, frihetens apostel, den starka kvinnan född 1849 som vissa hatade och andra älskade för hennes radikala, provocerande åsikter.

Hennes kamp för kvinnlig rösträtt och yttrandefrihet. Hennes kamp för kvinnors rätt till självständigt ekonomiskt oberoende. En kamp som fortsätter än idag. Inte minst när ett system med utförsäkringar gör allt fler kvinnor i Sverige ibland totalt ekonomiskt beroende av sin partner. På grund av sjukdom.

På Ellen Keys tid förlorade en kvinna sin myndighet samma dag som hon gifte sig. Det var en anledning till att Ellen Key aldrig gifte sig. En annan var kanske att hon tidigt i livet mött den stora kärleken som tyvärr var gift.

Ellen Key skrev uppmärksammade och provocerande artiklar, debatterade, föreläste och skrev så småningom också böcker.

När hennes pappa, Emil Key, som ägde en stor gård, skulle satsa på moderna jordbruksmetoder blev det övermäktigt. Han gjorde konkurs. Ellen Key blev "hemlös" och förlorade i stort sett allt en period i sitt liv.

Efter den händelsen skrev hon boken "Barnets århundrade" (1900) som såldes i många exemplar framförallt utomlands. Då var Ellen Key drygt 50 år.

Den stora inkomst hon fick tack vare boken, använde hon för att bygga sitt älskade Strand intill Vättern ett par mil från Vadstena. Där föddes och förverkligade hon sin dröm att öppna sitt hem för arbetande kvinnor för avkoppling, samtal och studier.

Fortfarande idag, 2013, har man möjlighet att ansöka om att få vara två veckor på Ellen Keys Strand. Förutsättningarna är att man jobbar med något inom Ellen Keys områden, t ex pedagogik eller vårdar barn.

Ellen Keys liv och tankar har många beröringspunkter med mig själv och vad jag värderar högt i mitt liv.

Det kändes härligt att få vandra i de vackra rummen och huset som hon i stort sett själv ritat och format. Trädgården och naturen kring huset skulle enligt Ellen Key ha ett stänk av Italien och Sverige i sig på samma gång.

Ellen Keys livsmotto var: "Meningen med livet är livet". 

Citat av Ellen Key:

"Det viktiga i ett rum är människor, blommor och böcker".

"Mod beror framförallt på viljan att vara modig".

"Kärlek är moralisk även utan formellt äktenskap, men ett äktenskap utan kärlek är omoraliskt".

"At every step the child should be allowed to meet the real experience of life; the thorns should never be plucked from his roses".

Nu låter jag bilderna berätta mer om Ellen Key och hennes hem Strand.

Ellen Keys Strand ligger på en kraftigt sluttande tomt ned mot Vättern.

Blommorna betydde mycket för Ellen Key.

Vackra fönster. Tyvärr fick man inte lov att fotografera interiörerna i huset.

Detta är min favoritplats på Ellen Keys Strand. Ljudet från böljorna stillar min själ.

Underbara Vättern.

Det fanns gott om höga, blommande gullregn på Strand när jag var där.

Utsikten från Ellen Keys balkong. Den enda plats där man fick fotografera inifrån.

Kan det bli vackrare än så här?

Italien-känsla à la Ellen Key.

Ljuvligt! Med himlen som tak.

Jag själv. En kvinna född i Sverige drygt hundra år senare än Ellen Key. Som har rösträtt och är myndig också som gift. Fast som aldrig någonsin tar den jämställdheten för självklar eller given.

Eftersom vi var så nära, blev det en liten utflykt till charmiga Vadstena efter besöket på Strand.

Mammas grav

 

Idag åkte jag till kyrkogården för att se om det var dags att plantera nya blommor på mammas grav. Fast de rosa penséerna var så vackra där fortfarande att de får vara kvar ett tag till.

Det regnade. Det stora, gamla trädet nära mammas grav, blev som ett paraply över mig med alla sina friskt gröna blad, där jag stod stilla en stund med mina minnen.

Bakom mammas gravsten växer den lilla lönnen fortfarande.  Jag förundras fortfarande över att den är just där. Så som min mamma älskade lönnar. Som att den finns där just för hennes skull. Och kanske också för min. Till tröst. Och till minne av lyckliga stunder tillsammans under olika lönnar i våra liv.

På gräset precis nära gravstenen, låg en skatfjäder.

Som en påminnelse, eller en hälsning, från min älskade mamma, som skrattande sa till mig på sin dödsbädd att hon ville bli en skata när hon dött.

Mitt hem

 

Mitt hem är inuti mig.

Där ingen
kan ta det
ifrån mig.

(Anna-Karin)

Ny bok: "Min vän Smärtan"

En av de vänner som jag lärt känna genom cyberrymden heter Gunnel Saric. Hon och jag möttes genom Facebook och så småningom IRL i Stockholm.

Helt nyligen har hon gett ut sin allra första bok på Ariton Förlag. Boken heter "Min vän Smärtan" och ställer frågan om den långvariga smärtan kan ha en mening.

I Sverige växer antalet människor med långvarig smärta. Jag är själv en av dem som lever med långvarig smärta. En del av min smärta har kopplingar till panikångesten. Sedan finns där också andra anledningar, som att jag har problem med en kota i min nacke som låser sig.

Att bli vän med sin smärta är inte enkelt. Fast om man lyckas att bli det har man vunnit tillbaka ett liv igen som människa, tycker jag. Jag har fått jobba mycket med mig själv för att bli vän med just min smärta.

Jobbat med sin smärta har också Gunnel Saric gjort. Hon har samlat på sig massor av kunskap kring smärta som hon nu delar med sig av i sin nya vackra bok.

Jag önskar henne varmt lycka till med boken och att många människor ska få tröst och hjälp att leva med smärta och kanske till och med en dag uppleva att de är smärtfria ibland.

Gunnel Saric är Dipl. taktipro taktilmassör samt Dipl. hälsocoach med verktyg som NLP, mental kinesiologi, reiki, koppning - och intuition. Hon har också läst beteendevetenskap på Stockholms universitet. 

Boken "Min vän Smärtan" finns att köpa hos Bokus.

Livet är förändring

Min yngsta dotter flyttade hemifrån för ett par månader sedan. Nu i veckan flyttar min äldsta dotter tillbaka hem till oss tillfälligt igen efter avslutade studier.

Det sker många förändringar i mitt liv och har gjort det under lång tid.

Inte konstigt om jag ibland känner mig trött och seg.

Jag försöker njuta av sommaren så mycket som möjligt.

Samtidigt ser jag sommaren som en möjlighet att verkligen ge min kropp chans till både välbehövlig återhämtning och att skaffa mig bättre kondition och hälsa. Jag jobbar på det. Det är ett arbete i sig.

Jag är en skrivande människa med allt vad det innebär. Jag har upptäckt hur mycket jag faktiskt har skrivit de senaste åren. Utan att strukturera eller dokumentera det på något särskilt sätt. Bara skriva, skriva, skriva ...

Nu försöker jag att också få ut sådant som är viktigt för mig på papper.

Det väcker nya tankar i mig kring mitt skrivande liv och hur jag vill utvecklas som människa inom det.

Livet är förändring.

Liv är rörelse - rörelse är liv.

Det är bara att se sig omkring där ute i naturen nu så ser man att liv är förändring.

Ibland så mycket förändring att man knappt hinner med i sin kropp och själ.

Det är då det är dags att ta sig tid att andas. Tid för eftertanke och att bara vara.

Min artikel i Newsmill: "Nobels fredspris till Edward Snowden"

Newsmill har idag publicerat min artikel:

"Nobels fredspris till Edward Snowden"

Välkommen att läsa om något som angår oss alla!

Från hjärtat/
Anna-Karin

Nobels fredspris till Edward Snowden

Jag tycker att läckan, Edward Snowden, som avslöjat USA:s massövervakning i cyberrymden, bland annat i Facebook, ska få Nobels fredspris.

Yttrandefrihet är något som alltid har betytt mycket för mig som människa. När man förlorar allt är det till sist det enda man har kvar, rätten att yttra sig. Yttrandefriheten är bland det viktigaste i en demokrati. Yttrandefrihet är också rätten att få vara tyst.

Att en stat massövervakar människor så som USA nu gör, innebär stora risker för oss alla.

Det är också ett övertramp mot oss alla. Det handlar om allas vår integritet. Det handlar om yttrandefrihet. Om demokratins väsen.

Mina spontana reaktioner när jag läste om de massövervakningar som USA håller på med var (i nu nämnd ordning):

1. Jag säger upp mitt FB-konto.

2. Jag begränsar hur jag använder mitt FB-konto.

(Sedan en vändning i mina tankar).

3. Jag vägrar låta Storebrors möjligheter att kontrollera mig och så många andra, låta styra mitt handlande.

4. Jag vägrar låta Storebrors möjligheter att kontrollera det jag skriver i cyberrymden hindra mig från att yttra mig i det jag vill yttra mig om.

5. Jag vägrar att låta rädslan styra mig som människa och det jag vill yttra mig om.

6. Jag tänker fortsätta precis som vanligt att skriva om precis vad som helst som jag har lust till, förutsatt att det inte handlar om kränkningar eller liknande.

7. Jag behåller självklart och med ännu större kraft mitt FB-konto med flera konton i Internet nu när massövervakningarna avslöjats.

Det är när människor börjar att bli rädda för att uttrycka sig som yttrandefriheten verkligen är hotad.

USA blottar sitt rätta ansikte med de massövervakningar de håller på med.

De visar att de först av allt tror att människan är ond, i stället för god.

De visar att de först av allt misstänkliggör människan, i stället för att lita till henne.

Det är handlingarna som visar en stats eller en människas rätta jag.

För att citera den evigt gode och smarte Bamse:

"Den som är stark, måste vara snäll".

Min röst för att Edward Snowden får nästa Nobelpris.

Vad tycker du om de massövervakningar som USA håller på med?


Mer information:

"NSA whistleblower Edward Snowden ..." (Video, The Guardian)


"Du kan inte skydda dig" (Aftonbladet)

"Han avslöjade övervakningen" (Dagens Nyheter)

"Länderna som övervakas mest" (Dagens Nyheter)

"USA kan avslöja e-post till svenska myndigheter" (Dagens Nyheter)

"Mannen som röjde USA:s övervakning träder fram" (Svenska Dagbladet)

"29-åring läckte uppgifter till The Guardian" (Sveriges Radio)

"Peter Sunde: Facebook är en oreglerad drog" (Aftonbladet)

"Eva Franchell: Nationens fiende är en hipster" (Aftonbladet)

"USA:s spioneri förvånar inte" (Aftonbladet)

"Det kan hända med Snowden" (Sveriges Radio)
 

Kungabröllopet

"Låt oss hoppas att Madeleine under de fyra metrarna av släp har getts tid att fundera över vilket äktenskap, inte bara vilket bröllop, hon vill ha.

Vilken typ av partner, inte bara vilken typ av brud hon vill vara. Vad hon och Chris vill ge med sin relation, inte bara hur de vill uppfattas. Och låt oss hoppas att alla andra som också gifte sig i går har tagit sig tid för detsamma."

(Katrine Kielos, Aftonbladet)

Göteborg och Trädgårdsföreningen

 

Det blev ett spontanbesök till Göteborg på nationaldagen med restaurangmiddag för att fira äldsta dotterns examen.

Sedan strosade vi runt på Kungsportsavenyn och landade hos Trädgårdsföreningen.

Det var ovanligt lugnt i Göteborg när vi kom dit. Gott om parkeringsplatser. Gott om plats på restaurangerna. Lugn och avkopplande stämning hos Trädgårdsföreningen där det blommade för fullt.

Vi var i det vackra Palmhuset och jag tog massor av bilder under tiden som jag vandrade i allt från medelhavsklimat till tropiskt klimat. Fast att det var en varm sommardag i Göteborg så nästan frös jag när jag kom ut från Palmhuset.

I parken till Trädgårdsföreningen blommade ljuvliga rhodedendron i alla möjliga färger.

Som att regnbågen landat där på marken.

Till Sverige på nationaldagen

Till Sverige på Nationaldagen:

Må du öppna dig för kärleken, empatin, medmänskligheten, solidariteten, naturen; de verkligt sanna värdena i livet.

Må du släppa taget om statusjakt, prylar, ego, rasism och förtryck.

Må du mötas i gemenskap, värme, sanning.


Från hjärtat/

Anna-Karin

Min dotter färdig bibliotekarie

Ikväll är jag mamma till en dotter som är färdigutbildad bibliotekarie.

Det är inte jag som har gjort jobbet.

Fast så glad och stolt jag känner mig!

"En gång sov du under mitt hjärta. Hjärtat glömmer aldrig det."

Stort GRATTIS, älskade dotter! Lycka till i livet!

Tankar kring ett gammalt äppelträd

I morse var jag ute tidigt på en lång promenad. Många tankar dyker upp i mig när jag är ute och promenerar. Jag tänkte på träd. Äppelträden jag gick förbi var gamla. Krokiga. Och så vackra.

Jag tänkte att så som ett äppelträd vill jag växa och bli gammal.

Så där vackert krokig och vindpinad och med skrynkliga grenar.

Lite lagom mossig.

Långsamt formas av vinden och väderleken och det som händer inuti mig och utanför mig.

Något som bryts av och som formar mig.

Något som skjuter skott och formar mig på nytt.

Och aldrig är jag i så vacker blomning som den dagen jag blommar den allra sista gången.

Innan jag stilla tar tack och farväl av den blomstertid som var min.