Operation för Mimmi

Nu är det bestämt.

Nästa tisdag ska Mimmi opereras för besvären hon har i sin höft efter Legg-Perthes sjukdom.

Jag är tacksam att det finns veterinärer och djursjukhus som kan hjälpa djur som blir sjuka.

Prognosen för Mimmi är god.

Jag ser fram mot att så småningom äntligen kunna låta henne springa och skutta fritt igen i skogen eller på öppna fält.

Låta henne springa sig vild av glädje igen.

Läkarbesök och nytt EKG

Idag har jag ont i magen för jag ska till min läkare på vårdcentralen. Man ska bland annat ta ett nytt EKG på mitt hjärta. Och så ska min läkare skriva ett nytt intyg till FK. (Det är knappt ett år sedan min läkare skrev det förra intyget.) Förkyld är jag också. Fast det är en bagatell i sammanhanget.

Det blir spännande att se om jag fortfarande har ett vänstersidigt skänkelblock i mitt hjärta, som man såg på EKG i början av sommaren, senast jag var hos min läkare.

Är skadan i mitt hjärta kvar, vilket är troligt, ska jag så snart som möjligt utredas vidare när det gäller mitt hjärta. 

Jag är darrig som ett asplöv när det gäller läkarundersökningar. 

Fast ibland måste man göra saker fast att man inte vill, som Astrid Lindgren sa. Annars är man ingen riktig människa utan bara en liten lort.

Krönika: "Hösten har ingen mysfaktor"

Min krönika den här söndagen hos 1av3.se heter "Hösten har ingen mysfaktor".

Välkommen att läsa!

Från hjärtat/

Anna-Karin

Om förlåtelse

Många gånger i mitt liv har jag funderat kring förlåtelse.

Jag gick i tre söndagsskolor när jag var liten. Svenska kyrkans, missionskyrkans och pingstkyrkans. Kanske har det gjort att jag funderat mycket över andliga frågor, relationer och etik ända sedan jag var liten? Kanske har det också gjort att jag har haft lätt att förlåta människor. Ibland till och med lite för lätt, har jag förstått under den senaste tiden.

Idag hittade jag en mycket bra artikel på nätet från DN om förlåtelse. Den heter "Att förlåta är inte alltid bäst". Artikeln tände en hel del nya ljus hos mig kring vad en riktig förlåtelse innebär.

Om man som människa känner att man har blivit sårad eller kränkt av någon, behövs det att den som sårat eller kränkt från hjärtat visar uppriktig ånger och vilja till att inte göra samma sak igen, för att det ska kunna ske en riktig förlåtelse inuti mig som människa.

Man behöver inte förlåta allt och alla genom livets gång.

Den som till exempel blivit mobbad, behöver inte förlåta mobbarna, om inte de visar en uppriktig ånger från hjärtat.

Det är viktigt att som människa lämna de människor som gör mig illa, som sårar mig eller kränker mig. Om inte man lyckas komma till en förlåtelse mellan varandra.

Eller, som Jonas Gardell skulle ha sagt; "Du måste resa dig upp och gå".

Förlåtelsen, precis som så mycket annat när det gäller relationer mellan människor, är en ömsesidig känsla och handling.

Precis som äkta kärlek.

Ömsesidig. Från båda håll.

Hur tänker du kring förlåtelse? Kan/ska man förlåta vad som helst? Vad är inte möjligt att förlåta?

Helghälsning från Mimmi

"Alliansens fundamentala misslyckanden"

Bloggaren Ett hjärta rött, bloggar starkt och avslöjande om "Alliansens fundamentala misslyckanden".

"Ökade klyftor och söndertrasade trygghetssystem fungerar inte som recept mot arbetslöshet och sjukdom. Så misslyckad är alliansens "arbetslinje", skriver Ett hjärta rött och citerar bland annat mig ur min artikel i Newsmill i sitt blogginlägg.

Tack, Ett hjärta rött, för att du lyfter fram hur vi som är sjukskrivna och utförsäkras har det. Och för att du avslöjar alliansens misslyckade politik. En politik i brant nedförsbacke just nu, anser jag.

Höstvisan

"Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut. Tänd våra ljus ... "

Tove Janssons underbara text i "Höstvisa" sätter ord på många av de känslor jag har inuti mig nu.

Hösten gör att jag känner melankoli och vemod. Även om där också finns många andra känslor i mig.

I år känns det som att hösten kommer ovanligt tidigt. Skogslönnen utanför mitt fönster har allt fler starkt färgade röda blad för varje dag som går nu.

Min hund Mimmi har fullt upp med att nosa på alla löv som faller till marken. Hon har aldrig förut upplevt en höst i sitt liv. Undrar hur hon upplever doften av höst? Spännande, tror jag.

Fri som en fågel

Jag mediterar efter en orolig natt med jobbiga drömmar.

Tänker på vad jag lärt mig. Hur tankarna jag tänker påverkar det jag känner.

Så jag tänker att allt, precis allt som känns tungt, otryggt och osäkert i mitt liv just nu, en dag kommer att släppa det kvävande greppet kring min hals och få mig att andas lugnt igen. Både i sömnen och under den vakna dagen.

Jag tänker att det ordnar sig. Det jag behöver kommer jag att få.

Det finns val som jag tror att jag behöver göra som stressar mig.

Jag tänker; den största ödmjukheten av dem alla är att stilla acceptera att allt är som det är. Och jag försöker att vara så ödmjuk. Jag vilar i ödmjukhetens varma famn en stund.

Jag tänker att jag har som människa rätten till alla mina känslor som jag känner. Tillåter mig känna det jag känner. Också de mest jobbiga känslorna, de mest smärtsamma. Jag släpper kontrollen.

Jag låter känslorna passera genom mig, känner smärtan och omfamnar den.

Frågorna i mig låter jag bli att tvinga fram svaret på. Jag inväntar det, inifrån mig själv. I tillit och ödmjukhet.

I kärlek till mig själv låter jag mig få vara precis den som jag är.

Människa.

Fri som en fågel att flyga dit mitt hjärta längtar.


Från hjärtat/
Anna-Karin

Artikel av mig i Newsmill: "Jag har haft svåra år ..."

Idag har Newsmill publicerat min artikel:

 "Jag har haft svåra år med Reinfeldt och alliansen".

Välkommen att läsa!

Från hjärtat/
Anna-Karin

När jag skriver

När jag skriver.

Är det att gå in i ett tryggt rum.


(Anna-Karin)