Idag var jag med Mimmi på Rehab-träning för fjärde gången.
Mimmi var trött idag, orkade fem minuter på löpbandet i vatten upp till magen. Sedan var det stopp. Eller mera hopp ... på tre ben. Eller som att hon fick kramp i det opererade benet.
Troligen får hon gå en eller ett par extra gånger på Rehab-träningen.
Det finns inget hinder att Mimmi så småningom är med i olika träningsformer, enligt sjukgymnasten. En lydnadskurs till våren är bara bra för henne.
Så nu får jag lust att anmäla mig till någon kurs hos Brukshundsklubben till våren.
Jag minns hur roligt vi hade, jag och Mimmi, när vi tränade tillsammans i våras. Och också mötte andra hundägare och deras hundar.
torsdag 8 november 2012
Om att förebygga självmord
Min FB-vän, journalisten och författaren, Alfred Skogberg,
intervjuades nyligen av Robert Aschberg om självmord. Ett ämne som jag
brinner mycket för, eftersom jag dels upplevt hur det är att vara nära
anhörig till en som tog sitt liv och också under en period av
mitt liv, när jag var deprimerad, själv hade självmordstankar.
Det är viktigt att vi vågar tala om självmord och hur vi kan förebygga.
Anledningen till att jag själv blev deprimerad, var sorgen jag kände efter att jag fått avbryta min arbetsträning och insåg att jag drabbats av ohälsa som skulle ta mycket lång tid att läka ut. Vilket också läkare och andra kunniga sa till mig. Jag hamnade i en depression. Med hjälp av psykolog och KBT-terapi blev jag så småningom frisk igen från depressionen.
Alfred Skogberg har skrivit boken "När någon tar sitt liv: tragedierna vi kan förhindra".
Se även Alfred Skogbergs blogg.
Här finns några nummer dit man kan ringa om man har tankar på att ta sitt liv eller är anhörig till någon som man misstänker har tankar på att ta sitt liv:
Jourhavande präst, 112
Nationella hjälplinjen, 020-22 00 60
Jourhavande medmänniska, 08-702 16 80
BRIS, Barnens rätt i samhället, 116 111
Jourhavande kompis, 020-222 444
Föreningen för Suicidprevention och Efterlevandestöd - SPES, 08-34 58 74
Det är viktigt att vi vågar tala om självmord och hur vi kan förebygga.
Anledningen till att jag själv blev deprimerad, var sorgen jag kände efter att jag fått avbryta min arbetsträning och insåg att jag drabbats av ohälsa som skulle ta mycket lång tid att läka ut. Vilket också läkare och andra kunniga sa till mig. Jag hamnade i en depression. Med hjälp av psykolog och KBT-terapi blev jag så småningom frisk igen från depressionen.
Alfred Skogberg har skrivit boken "När någon tar sitt liv: tragedierna vi kan förhindra".
Se även Alfred Skogbergs blogg.
Här finns några nummer dit man kan ringa om man har tankar på att ta sitt liv eller är anhörig till någon som man misstänker har tankar på att ta sitt liv:
Jourhavande präst, 112
Nationella hjälplinjen, 020-22 00 60
Jourhavande medmänniska, 08-702 16 80
BRIS, Barnens rätt i samhället, 116 111
Jourhavande kompis, 020-222 444
Föreningen för Suicidprevention och Efterlevandestöd - SPES, 08-34 58 74
tisdag 6 november 2012
Nyklippt Mimmi
Etiketter:
Drömmen om en hund,
Dvärgpudel,
hund,
Pudel
Det ljusnar
Det ljusnar därute.
Som den allra
Första
Dagen
(Anna-Karin)
Som den allra
Första
Dagen
(Anna-Karin)
Uppåt
Mitt liv vänder ...
Uppåt
Mot ljuset
(Anna-Karin)
Uppåt
Mot ljuset
(Anna-Karin)
måndag 5 november 2012
Muntligt besked om ersättningen
Idag fick jag muntligt via telefon besked från
min handläggare på Försäkringskassan att de har fattat beslut om att
jag får permanent sjukersättning till 3/4. Om allt fungerar som det ska,
kommer jag att ha det skriftliga beslutet i min hand under november
månad.
Det innebär att jag slipper bli utförsäkrad till jul.
En så stark lättnad i mig, efter alla dessa långa år som sjukskriven.
Kanske får jag äntligen lugn och ro att läka samman.
Det GÅR alltså att få permanent sjukersättning fortfarande i Sverige år 2012. Jag skriver detta för att ge hopp till andra i en liknande situation som min egen.
Ge aldrig någonsin upp!
Det innebär att jag slipper bli utförsäkrad till jul.
En så stark lättnad i mig, efter alla dessa långa år som sjukskriven.
Kanske får jag äntligen lugn och ro att läka samman.
Det GÅR alltså att få permanent sjukersättning fortfarande i Sverige år 2012. Jag skriver detta för att ge hopp till andra i en liknande situation som min egen.
Ge aldrig någonsin upp!
söndag 4 november 2012
Krönika hos 1av3.se: "Nära döden visar livet sin verkliga kraft"
Dagens krönika av mig hos 1av3.se, heter "Nära döden visar livet sin verkliga kraft".
Välkommen att läsa!
Från hjärtat/
Anna-Karin
lördag 3 november 2012
Alla Helgons Dag 2012
Långsamt skär jag av skaften på de rosa rosorna till din grav, mamma.
Allting går långsamt nu.
Jag hänger inte med dig som går där före mig på väg till graven.
Hela jag är i ultrarapid.
Vindstilla. Råkallt.
Hägern lyfter sina vingar. Lyfter, flyger ...
Vattnet silvrigt stilla denna dag.
Blott enstaka träd har bruna löv.
Trädens kala grenar sträcker sig som händer mot mig.
Jag ville hälsa på dem. En efter en.
Fast mest av allt ville jag hälsa på dig.
Ta din varma hand i mina händer. Stryka din mjuka kind, ditt lockiga, blanka hår.
Där du ligger, ombäddad, djupt nere, av den svarta, livgivande jorden.
Onåbar.
Mina händer vill inte lyda när jag famnar rosorna.
De darrar. Fast inte av kylan.
Gör jag det långsamt, så går det.
Ultrarapid ...
Jag blundar. Vilar i det som är..
Långt bortifrån rosornas dal hör jag din röst tröstande viska.
"Allt är bra. Jag är här".
Jag känner änglahänder vila mot min rygg.
Eller om det är dina händer.
Jag känner mig trygg.
Vänder mig om flera gånger för att se din grav efteråt.
För att förstå.
Ser ljuset brinna där för dig.
På hemvägen kommer jag på mig själv, att längta efter dina goda gifflar med vanilj i.
Fast de är ...
Slut.
Hemma möter mig lilla glada Mimmi vid dörren.
Jag lyfter henne.
Kramar henne länge.
Tårarna sitter fast i mitt bröst.
Hur mycket väger tårar?
(Anna-Karin)
fredag 2 november 2012
Rosor till mamma
Köpte rosa rosor till mammas grav idag.
Så tungt i mitt bröst var det då.
Tårarna fyllde mina ögon och blandade sig med regnet i mörkret där jag gick.
Jag väntar tills imorgon med att gå till graven.
Det kändes alltför smärtsamt i mörkret idag.
Så tungt i mitt bröst var det då.
Tårarna fyllde mina ögon och blandade sig med regnet i mörkret där jag gick.
Jag väntar tills imorgon med att gå till graven.
Det kändes alltför smärtsamt i mörkret idag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


